De två bröderna Khaled och Ahmed, sex och fyra år gamla, bor med sina föräldrar i en tvåa i Hammarkullen. Barnen sover i samma rum som föräldrarna och i brist på ett eget rum att leka i så hamnar leksakerna i köksskåpen bredvid spisen i köket.

– Jag vill ha ett eget rum där jag kan lägga mina leksaker, säger Khaled när han plockar fram några leksaker ur ett köksskåp.

Hussam är pappa till Khaled och Ahmed. För ungefär tio år sedan kom han till Sverige från Irak. Han berättar att hans fru väntar tvillingar och att familjen önskar få en större lägenhet där barnen kan få ett eget rum.

– Ett rum själv där jag och min lillebror kan sova och leka med vårt tv-spel och våra leksaker, säger sonen Khaled.

Barn bor trångt

Det är fler barn än Khaled och Ahmed som bor trångt, många i Hammarkullen bor betydligt trängre. Boverket har undersökt hur det ser ut med trångboddheten i 13 kommuner i Västsverige. I deras rapport framgår det att den genomsnittliga trångboddheten bland barn som bor i lägenhet är drygt 28 %. I nordöstra Göteborg är situationen värre. 46 % av alla barn och unga i församlingen Angered är trångbodda, i Bergsjön knappt 47 % och i Kortedala 43 %. Rapporten bygger på en norm från 60-talet som säger att det ska bo max två personer per rum, borträknat kök och vardagsrum.

– Det är mer trångbott idag än för fem år sedan. Det vi kan se i folkbokföringen är att det bor mellan fyra och fem personer i varje lägenhet. Men det är ett stort mörkertal eftersom inte alla är mantalsskrivna i lägenheterna, säger Elisabet Sandberg-Selindh, uthyrningschef på det kommunala Bostadsbolaget som har drygt 2 200 lägenheter i Hammarkullen.

LÄS MER: Trögt att få klartecken att bygga

Enligt Elisabet Sandberg-Selindh bor det normalt 1,8-1,9 personer per lägenhet i de fastigheter som Bostadsbolaget har på andra ställen i Göteborg. Ett skäl till att det bor fler personer i lägenheterna i till exempel Hammarkullen är att i vissa kulturer är det så att man hjälper släktingar och vänner som saknar bostad, menar Elisabeth Sandberg-Selindh.

– De har en plikt att ta emot sina anhöriga i bostaden.

Jättemycket madrasser

Trångboddheten i nordöstra Göteborg märks av personalen på Bostadsbolaget. Det är ett betydligt större slitage, mer spring i fastigheterna, högre vattenförbrukning och en stor mängd sopor.

– Vår personal märker det ju jättetydligt. För när de kommer in i en lägenhet för att reparera så märker de att det är jättemycket folk, det är jättemycket madrasser och det är jättemycket sängplatser, säger Johan Wilck, distriktschef på Bostadsbolaget.

– En man kan flytta in i en etta och så kommer familjen hit och då blir man plötsligt trångbodd. Man är fyra, fem, sex personer i en etta, säger Elisabeth Sandberg-Selindh.

Sämre skolresultat

Trångboddhet behöver inte vara dåligt men det kan leda till stress och psykisk ohälsa. Boverket pekar på undersökningar som visar att barn som delar rum hemma klarar sig sämre i skolan. De får helt enkelt inte lugn och ro för att kunna göra sina läxor. Trångboddheten i Hammarkullen är inte enkel att lösa. Det byggs få lägenheter i området och många av de boende vill inte flytta iväg för långt bort.

– Jag har själv upplevt det när jag har erbjudit en person som levde ett hotat liv en lägenhet någon annanstans. Då säger den personen, nej, jag vill inte bo där, säger Johan Wilck och fortsätter:

– Då är det klart, ju fler som vill bo här, och så bygger vi inget. Det är ingen svår ekvation, den fattar ju alla. Det kommer inte att fungera.

Vill inte flytta

Hussam söker en större lägenhet för att barnen ska få ett eget rum, men han är inte beredd att flytta från Angered för att få en.

– Jag kan inte flytta.

Varför det?

– Du förstår att alla mina kompisar och släktingar bor här. Jag kan inte flytta.

Kötiden för att få en hyreslägenhet hos Bostadsbolaget i Hammarkullen är runt fyra år. Om man redan bor hos Bostadsbolaget kan det gå att byta lägenhet internt, men enligt Elisabeth Sandberg-Selindh är det brist på lediga stora lägenheter.