I klippet ovan kan du höra Anders Eriksson, chef för polisens kalla fallgrupp i region Väst, berätta hur han ser på IMY:s yttrande.

Polisen i Linköping använde sig förra året av metoden med dna-släktforskning som ett pilotprojekt i försöken att hitta den som 2004 utförde ett omskrivet dubbelmord. Resultatet blev sensationellt bra – mördaren kunde gripas och erkände omedelbart.

Kalla fallgrupper över hela landet anmälde intresse till NFC, Nationellt forensiskt centrum, för att få använda metoden. Plötsligt såg man möjligheter att hitta mördaren i fall där man tidigare tycktes ha nått vägs ände.

Mordet i Stuvkällaren

Polisen i Västsverige hoppades att den nya metoden skulle hjälpa dem lösa mordet i Stuvkällaren i centrala Göteborg 2005. Där har man nämligen gott om dna i form av blod från mördaren, som trots enorma utredningsinsatser aldrig har hittats.

Men i ett yttrande från IMY (fd datainspektionen) sägs nu att metoden innebär att personuppgifter behandlas i strid med brottsdatalagen. ”IMY råder därför Polismyndigheten att inte gå vidare med den tilltänkta behandlingen.”

Kritisk myndighet

Myndigheten är också mycket kritisk till att polisen genomförde pilotprojektet i Linköping utan att först ha begärt ett så kallat förhandssamråd: ”Det förutsätts att Polismyndigheten iakttar samrådsskyldigheten framöver.”

Om polisen begärt ett sådant skulle IMY troligen avstyrt hela pilotprojektet. Då hade mördaren fortfarande varit på fri fot.

Yttrandet kom som en chock för landets kalla fallgrupper. Där hade man hoppats mycket på metoden, som använder sig av kommersiella släktdatabaser i USA.

– Det finns två vägar att gå nu. Antingen säger polismyndigheten att vi inte gör samma bedömning som den här myndigheten utan bara kör på, eller också – vilket väl är mer trolig – försöker man snabbt få till en lagändring, säger Anders Eriksson.