Med en våldsam smäll for Häglaredsmasten utanför Borås i backen kvällen den 15 maj för ett år sedan. Tiotusentals personer förlorade radio och tv-signalen.

– Jag har haft ansvar för många mord och grova brott, men det här är den största händelsen jag haft, säger jourhavande förundersökningsledare Jan Johansson.

LÄS MER: Sabotage mot master – detta har hänt

Han fick fallet på sitt bord morgonen efter masten fallit. Trycket från media var stort. Tidigt framkom att masten saboterats genom att muttrar skruvat bort från vajerfästen.

Nu berättar Jan Johansson att mastsabotaget kunde fått än större påverkan. I masten satt även kommunikationssystemet Rakel, som bland annat polisen använder. Men Rakel satt precis under själva mastbrottet.

”Var ett krisläge”

– Men det var nära att den sista biten också föll. Det var ett krisläge de första dagarna, säger Jan Johansson.

Dagen efter att masten fallit hölls en samverkanskonferens där mastbrottet i Borås togs upp. I mötesprotokollet från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, står det så här: ”Rakel fungerar bra på grund av att antennerna sitter precis under mastbrottet. En sajt är påverkad i samhället Kinna, men det finns överlappande täckning. Därmed är påverkan inte så stor”.

Efter raset bedöms det som farligt att gå nära masten då lösa delar befaras kunna ramla ner. Jan Johansson menar att sabotaget kunde fått än större konsekvenser.

– Det är ju en viktig samhällsfunktion att de här masterna ska fungera och kunna skicka ut meddelanden om farligt utsläpp och annat, säger han.

Ser allvarligt på sabotaget

Mats Hammarstam är enhetschef för driften av Rakel på MSB. Han ser allvarligt på mastsabotaget, men menar att det finns reservkraft i Rakel-systemet.

– Vi har överlappande täckning från andra stationer i fall en mast går ner, säger han.

Om Rakel-antennerna hade dragits med i fallet så skulle det, enligt Mats Hammarstam, eventuellt kunna ha blivit en kortare påverkan på handhållen kommunikationsutrustning, som exempelvis poliser bär med sig.

Men för detta scenario finns det en snabb lösning, menar han. Rakel-utrustningen i till exempel blåljusbilar går då att ställa om så att signalen till de handhållna enheterna förstärks.

– Så påverkan behöver inte vara så stor, säger han.

Grovt sabotage

Fällningen av Häglaredsmasten utreds som ett grovt sabotage, ett brott som kan ge livstids fängelse. Men ännu ett år efter att masten föll är mysteriet fortfarande olöst.

– Det är väl något som tär på en. Man tänker på vad man skulle kunna gjort annorlunda från början, säger Jan Johansson.

Han menar att de viktigaste spåren i en utredning säkras de första dagarna efter brottet. Men som spaningsledare önskar han att han haft mer personal för mastsabotaget. Till exempel att polisen beslutat om en särskild händelse.

– Det beslutet togs aldrig tyvärr, säger Jan Johansson.

Person med motiv

Men i det stora hela tycker han att polisen gjort vad de kunnat för att lösa brottet. Enligt Jan Johansson har polisen bland annat kollat de personer som befunnit sig i området via telefonnät och datatrafik.

Idag är ingen person misstänkt för brottet, men enligt Jan Johanson finns det en intressant person i utredningen. Jan Johansson är dock sparsam med detaljerna.

– Det är en intressant person som har förekommit i hela utredningen egentligen och som har ett tänkbart motiv. Men det är inte mycket mer vi har egentligen, säger han.

Tror du att det här kommer att lösas?

– Jag är tveksam. Jag hoppas verkligen att det kommer att lösas någon gång i framtiden. Men det behövs ytterligare information, tips eller något annat för att vi ska kunna lösa det.