Varje morgon klockan sex stiger Jila Mossaed upp, sätter på datorn, häller upp en kopp te och läser de persiska, engelska och svenska dagstidningarna.

– Ibland gråter jag, för jag är väldigt känslig för orättvisorna i världen.

Klockan närmar sig lunch när hon dricker sitt rooibos-te på ett stammisställe på Avenyn i Göteborg.

– Jag har alltid varit en kafémänniska. Jag gillar att sitta och titta på alla människor som passerar.

Lång historia av poesi

Den 20:e december, trädde Jila Mossaed tillsammans med juristen Eric M Runesson och Mats Malm, professor i litteraturvetenskap, in i Svenska Akademien.

Jila Mossaed intar plats nummer 15, efter Kerstin Ekman. Trots alla konflikter inom Svenska Akademien tackade hon ja till en plats. Skälet: hennes stora kärlek för poesi och litteratur.

Hon började skriva redan som åttaåring och blev publicerad i olika tidskrifter när hon var 15 år.

Den tusenåriga traditionen av iransk poesi kommer att finnas med henne i hennes nya roll.

– Jalal al-din Rumi, Shams al-din Mohammad Hafez och Omar Khayyam sitter med mig på stolen.

Jilla Mossaed vill bidra med sin bild av världen, och med hopp om att skapa ett större intresse för persisk litteratur. En förändring som hon skulle vilja se i Svenska Akademien är att fler kvinnor och unga kommer in.

– De unga tillhör nuet, det är deras värld. Jag tillhör en annan generation.

Kom till Sverige som vuxen

När Jila Mossaed var 38 år kom hon till en flyktingförläggning i Hagfors i Värmland. Det var 1986 och planen var aldrig att stanna i Sverige.

Men hon kunde inte återvända till Iran då situationen inte förändrats.

– Jag köpte gardiner och började lära mig svenska.

Efter tio år i Sverige bestämde hon sig för att börja skriva på svenska.

– Får jag tio nya ord, från vilket språk som helst i världen, måste jag kunna uttrycka mig om jag är en bra poet.

Jila Mossaed hade skrivit 13 dikter på svenska som hon skickade till Ordfronts dåvarande chef, historikern Maja Hagerman. Efter mindre än en månad fick hon ett brev om att förlaget ville publicera hennes diktsamling.

– Jag blev givetvis oerhört glad, det var ju svårt att skriva på svenska. Varje språk har en själ och det är den du måste närma dig och använda.

I dag har hon publicerat sju diktsamlingar på svenska. Just nu är hon aktuell med det nyskrivna dramat “Upprorets Poet”, som spelas på Stadsteatern i Göteborg.

Svenska språket ger frihet

Grammatiken är inte det viktigaste för att kunna skriva och själv ser hon sig inte som en språkbegåvad person. För Jila Mossaed är skrivande som en ”hjärnattack”. Orden kommer när hon sitter på spårvagnen eller är mitt uppe i något annat.

– När jag läser dikten igen efter några dagar blir jag förvånad över att det är jag som skrivit den.

Jämfört med persiska ser hon svenska språket som ett rakare, enklare och ärligare språk. Och hon känner sig friare.

– Som kvinna kan jag skriva om politik, religion, sexualitet och det är en stor frihet. På persiska var vi tvungna att hitta labyrinter och skapa ett mystiskt språk för att vi alltid var rädda för makten.

Vem skulle du vilja ge Nobelpriset i litteratur?

– Ali Ahmad Said Asbar, mer känd som Adonis, som är en arabiskspråkig syrisk poet.