De senaste tio åren har klimat- och miljöargumenten varit viktigt när biltillverkarna presenterat nya modeller. En titt i backspegeln visar att långt ifrån alla nya ”miljöbilar” varit särskilt vänliga för vare sig klimat eller miljö. Det finns de som menar att det till och med är bättre för miljön och klimatet – totalt sett – att man fortsätter ratta sin gamla rosthög.
”Klimatpåverkan sker vid tillverkningen”
Ett TV-inslag för något år sedan visade hur en amerikansk miljöprofessor, medlem i FN:s klimatpanel, trots alla klimatrapporter han själv bidragit till fortsatte att köra omkring i en gammal bil från 70-talet.
”Den stora klimatpåverkan sker vid tillverkningen av bilen” resonerade han och rullade lugnt vidare i sin Ford F150 från 1972.
Det finns siffror som stödjer hans resonemang. Cirka en tredjedel av en bils totala resursåtgång och därmed utsläpp sker vid tillverkningen. Och ju mer elektriskt ett fordon är desto mer koldioxid släpps ut under produktionen. Till exempel är koldioxidutsläppen från tillverkningen av en VW e-golf likvärdig med utsläppen från 14.500 mils körning med en bensindriven tio år gammal VW Golf 1,4.
Skrotas om 15-18 år
Men det finns mer att tänka på. Hur snabbt växlingen till nya drivmedel sker är upp till dig som konsument. Innan du väljer mellan diesel, bensin och el så ska du ha med dig att det tar 15-18 år att byta bilflotta. Den bil du köper i dag rullar 15-18 år innan den skrotas. Med det perspektivet går det att förstå chalmersforskaren Anders Nordelöfs mantra: ” Det tar lång tid att ställa om – så ställ om så snart du kan!”.
Dieselbilsägaren luttrad
Ställt om har ju konsumenterna gjort ett antal gånger nu för att värna klimatet och miljön, ändå rullar mängder av bensinslukare och så kallade fuldieslar på vägarna. Har du varit en miljömedveten dieselbilsägare så vet du vad jag menar.
Euro 4-dieslar lanserades som miljöbilar 2005, fyra år senare, dags för nya superrena Euro 5. Men så värst ”clean” var ju inte heller detta koncept med utsläpp upp till 40 gånger över gällande gränsvärden vilket avslöjades i Dieselgate. Efter det presenterades Euro 6-dieslar 2014.
Och etanolbilarna, dom har sin egen historia dom med.
Miljöbil, en ordbildning som haltar.
Vi kan fundera över varför det nu i början av detta teknikskifte är så stort fokus på de usla arbetsförhållandena för de som bryter kobolt och litium för tillverkning av bilbatterier, och varför så lite hörs om hur de gästarbetare har det, de som hjälper oljeländerna att pumpa upp olja till fossilindustrin. Samtliga arbeten med bristfälliga arbetsförhållanden borde ju uppmärksammas oavsett bransch.
Sen kan man ju även reflektera över begreppet ”miljöbil”, en ordbildning som haltar.
Mer ärligt skulle kanske vara, som fordonsforskaren Mikael Wickelgren uttrycker det, att vid varje lansering av en ny ”miljöbil” istället marknadsföra den som ”Detta är den minst miljövidriga bilen hittills!...Kom och köp!”.