Efter millennieskiftet ökade mängden signalkräftor markant i Vättern och yrkesfiskare ökade sin fångst kraftigt, men för kraftigt, enligt forskarna.

– 90 procent av det som fiskas i Vättern yrkesmässigt är signalkräfta, säger Patrik Bohman.

Mer hållbart i Hjälmaren

I Hjälmaren ökade kräftorna också markant, men där bedöms fisket vara på en mer hållbar nivå.

– Vi tror att det beror på ett mer balanserat fiske där, säger Patrik Bohman.

Men yrkesfiskaren Rolf Gustavsson från Hjo menar att jämförelsen med Hjälmaren är orättvis.

– I Vättern är nästan allt kräftfiske på allmänt vatten. I Hjälmaren är kräftfisket på enskilt vatten och då styr de själva över det, så det går nog inte riktigt att jämföra, säger Rolf Gustavsson.

Även i Vänern ökar antalet kräftor men det handlar om mer blygsamma fångster. I Mälaren fångar yrkesfiskare i princip inga kräftor längre.

På 60-talet planterade just Sötvattenslaboratoriet in signalkräftor. De klarade pesten bättre, men bar på viruset och tog död stora delar av de kvarvarande bestånden av svenska flodkräftor.

I klippet förklarar kräftforskaren mer.