För att komma ut i lokalsamhället, närmare invånarna och för att skapa kontakt med andra aktörer som arbetar med barn och unga och deras föräldrar arbetade socialtjänsten i Lövgärdet fram en modell som man nu arbetar med.

Den innebär bland annat att socialtjänsten arbetar i nära kontakt med exempelvis skola, barnhälsoteam, vårdcentral och kulturtolkarna i ”Tidigt föräldrastöd”.

– Kulturtolkarna hjälper oss att nå fram till föräldrar på ett helt annat sätt än vi hade kunnat annars, säger Rikard Marteleur, förste socialsekreterare i Lövgärdet.

Det var under 2010-talet som man inom socialtjänsten i Angered, där Lövgärdet ingår, insåg att något behövde göras.

– Det var allt svårare att nå brukarna och att brukarna var misstänksamma, säger Mikael Kurdali Jonsson, enhetschef hos socialtjänsten i Lövgärdet.

Allt fler ansökningar från föräldrar som vill ha hjälp

Lösningen kom några år senare: då fattades det beslut om att socialtjänsten i Angered skulle öppna ett nytt utlokaliserat mindre kontor i delområdet Lövgärdet. Socialtjänsten i Lövgärdet arbetar nu aktivt med att få föräldrar att våga kontakta socialtjänsten och att själva söka frivilligt stöd i tid, och de senaste åren upplever man att modellen har börjat ge resultat – 2018 fick socialtjänsten i området endast in tre ansökningar där föräldrar själva sökte stöd – jämfört med 75 sådana ansökningar i fjol.

När debatten nu går varm om LVU ser Rikard Marteleur en risk att förtroendet skadas.

– Den här oron är inte ny för oss, det är något vi jobbar med hela tiden – så det vi tänkte när det här kom upp var att vi behöver växla upp det här arbetet ytterligare.

Hör Rikard Marteleur berätta i klippet vad man gjort för att öka förtroendet.