Åsa Wallinder arbetar med hedersrelaterad brottslighet vid polisens Nationella operativa avdelning (Noa). Enligt henne finns det stora utmaningar när det gäller att komma åt förövarna.

– De som begår hedersbrott gör det för att återupprätta en förlorad heder. Det blir så otroligt viktigt att inte tappa ansiktet, viktigare än allt annat, säger hon.

Anmälningar om hedersbrott ökar

2019 införde polisen en speciell hedersmarkering vid anmälningar om hedersrelaterade brott. Markeringen började användas i september 2019, därför har vi valt att redovisa från och med 2020.

2020 gjordes 1025 anmälningar. År 2023 var antalet anmälningar 1470, vilket är en ökning med nästan 44 procent.

– Det finns också ett enormt mörkertal. Det är många som inte ens är medvetna om att de lever i en hederskontext och utsätts för brottsliga handlingar, det är deras vardag.

Bättre verktyg

Enligt Åsa Wallinder är det svårt att få till en förändring inom hederskulturen, men att polisens arbete med hedersbrott har förbättrats under de senaste åren.

– Dels finns det annan lagstiftning nu och dels har vi blivit bättre på att identifiera när det handlar om heder. Vi har bättre förutsättningar till att kunna göra bättre utredningar.

Går det att ta sig ur en hederskontext?

– Ja, men det kan vara svårt. Det innebär stora uppoffringar för den som ska bryta sig ur. De kan behöva ge upp hela sitt liv, bryta med familj och släkt och även flytta till en helt annan stad. Men det är inte omöjligt, säger Åsa Wallinder.