– Fokus är på det som är brottsligt, inte på själva tiggeriet eftersom det inte är brottsligt, säger Sara Kvarnström, pressekreterare vid Rikskriminalpolisen.

Det som ska analyseras är bland annat förekomsten av människohandel, eventuell organisationsgrad, samt individernas utsatthet för exempelvis hatbrott.

Anledningen till beslutet är att polisen ser ett behov av bättre kunskap om gruppen för att kunna rikta sina resurser rätt.

– Och naturligtvis för att kunna ge ett korrekt och heltäckande svar på de många frågor vi får.

Inrikesminister Anders Ygeman välkomnar kartläggningen.

– Polisen har redan för två veckor sedan inlett en systematisk kartläggning av det här. Riksdag och regering har beslutat att skapa en nationell polismyndighet och det är av just det här skälet, att kunna slå mot den här typen av brottslighet, och kunna kartlägga mönster över landet säger han.

Det här ju samtidigt en grupp som nästan aldrig polisanmäler. Vilket ansvar har polisen för de brott som den här gruppen utsätts för om det inte polisanmäls?

– Det är ju svårt för polisen att agera om det inte finns någon målsägande, om det inte finns någon som vill att polisen ska agera. Sedan ska polisen i övrigt agera, men det måste vara upp till den som blir utsatt för brott att anmäla det brottet.

Bara i dagarna har vi hört om ett tältläger i Borås som har hotats och i Malmö har någon satt eld på ett tältläger, tär ni rädd för att det här våldet kommer att eskalera?

– Jag tror att det är ett av skälen till att polisen inlett den här kartläggningen av den här typen av brottslighet. Därför måste också polisen agera mot den här typen av brottslighet, avslutar han.