Polisen lägger stora resurser på att köra folk till psykakuten vilket tar tid från annat polisarbete. Foto: SVT

Polisen lägger stora resurser på att köra folk till psykakuten

Publicerad

Polisen lägger allt mer resurser på personer med psykisk ohälsa, resurser som enligt polisen borde ligga på sjukvården. Nu har polisen begärt in uppgifter från hela polisregion Väst för att göra en sammanställning av hur mycket resurser detta tar från polisen. Samtidigt anser psykiatrin att polisen kör in allt fler personer som inte alls har inom psykiatrin att göra.

Polisen lägger stor del av sina resurser på att köra personer som de bedömer vara i behov av psykiatrivård till psykakuten i Göteborg, resurser man istället skulle vilja lägga på annat polisarbete.

– Vi har under den senaste tiden haft många fler ärenden som rör psykisk ohälsa än tidigare, väldigt mycket av våra resurser går till det och frågan är om det uppdraget ska ligga på oss på polisen, säger Christer Fuxborg, polisens presstalesman i region Väst. 

Markant ökning

Personer som körs till psykakuten kan vara en person som blivit tvångsomhändertagen eller varit på väg att ta sitt liv. Bara under de fem senaste åren har handräckning, då polisen kör in personer till psykiatrin eller mellan olika sjukhus, ökat med 40 procent.

Enligt verksamhetschefen för vuxenpsykiatrin på Sahlgrenska är polisens arbete med att köra in personer till psykakuten en viktig uppgift, men efterlyser samtidigt en ökad kompetens inom polisen när det gäller bedömning av en persons psykiska tilltånd.

– Polisen är inte primärt sjukvårdsutbildade. Påträffar de en person på stan som visar upp ett visst beteende vet de inte alltid hur man ska bedöma tillståndet och då kör man in personen till psykakuten, trots att det inte är här de hör hemma, säger Tobias Nordin, verksamhetschef inom psykiatrin på Sahlgrenska universitetssjukhus i Göteborg.

Sjukvård inte prioriterat

Inom polisen anser man dock att de rutiner som finns när man träffar på en person med ett visst beteende fungerar bra, men håller däremot med om att det kunskaperna inom psykiatriska bedömningar skulle kunna bli bättre. 

– Vi gör alltid en första bedömning på plats och sen tar en kommissarie beslut om personen ska köras in eller inte, sen är det upp till läkaren att bedöma vad som händer, säger Christer Fuxborg. Vi hade kanske kunnat bli bättre på sjukvård, men det är inte ett prioriterat inslag i polisutbildningen, men gör vi en felaktig bedömning hoppas vi att läkaren gör en noggrannare utredning.

Använda resurser till annat

Nu har polisledningen i Väst begärt in uppgifter från samtliga områden i region väst för att skapa sig en överblick över hur mycket resurser de lägger på att hantera personer med psykisk ohälsa. Uppgifterna kommer sedan analyseras för att därefter se hur man ska kunna gå vidare för att frigöra resurser.

– Vi hoppas att resurserna ska läggas på någon annan, så vi kan få loss mer tid till polisiära uppgifter som att öka närvaron och bli mer synliga i utsatta områdena, säger Christer Fuxborg. polisens presstalesman region Väst.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.