Utöver riskgrupper, som fortfarande går på regelbundna kontroller, har regionen sedan i slutet av mars pausat alla provtagningar för att upptäcka tidiga tecken på livmoderhalscancer. Bakgrunden är minska risken för smitta i kombination med att vården varit hårt belastad den senaste tiden.

Det finns självtester som regionen redan skickar ut i mindre skala till kvinnor som uteblivit från provtagningarna. Det är i form av ett HPV-test, som kan visa tecken på cellförändringar, och som Nätverket för gynekologisk cancer nu menar att man borde skicka ut till alla kvinnor som skulle ha blivit kallade.

”Borde tänka nytt”

– I de här tiderna borde man tänka nytt och vi tror att vi som patienter också kan bidra genom att utöka antalet självtester, säger Marianne Olsson, styrelsemedlem i nätverket.

Men Socialstyrelsens utredning dröjer. Enligt Anne Ekeryd-Andalen, regional processägare livmoderhalscancerprevention, beror det på att det ännu inte finns något system för att hantera logistiken kring självtester och att man tvingats prioritera.

– Det finns inget stödsystem för att hantera det på ett patientsäkert sätt. Provtagningarna bedrivs även inom mödravården och där har man även hand om graviditetsövervakningen. När den här pandemin kom var det en stor sjukfrånvaro och det gjorde att man fick prioritera, säger hon.

Säkra på vetenskapligt stöd

Varför utredningen dröjer handlar enligt Mattias Fredricson, enhetschef med ansvar för nationella riktlinjer och screening på Socialstyrelsen, om att myndigheten vill vara säkra på att screening med självtester har vetenskapligt stöd.

– Det är en omfattande process och vi vill vara säkra på att de screeningmetoder som regionerna använder är säkra och uppfyller sitt syfte. Jämfört med hur vi normalt hanterar den här typen av ärenden arbetar vi så skyndsamt det går, men samtidigt måste vi göra en bedömning som utgår från ett kunskapsunderlag. Vi får ett underlag från regionernas arbetsgrupp nästa vecka och kan därefter ta nästa steg i vår handläggning