I projektet ingår områden i Göteborg och Borås och i andra städer. Men exakt vilka fler områden i Sverige det handlar om vill Magnus Ranstorp inte berätta i nuläget.
– Det är för att jag inte vill störa förutsättningarna för en granskning av de andra platserna som är relativt små. Hade det handlat om större städer hade vi kunnat namnge även dem, säger han till SVT Nyheter Väst.
I studien, som bygger på främst intervjuer, tittar forskarna närmare på hur de finansiella flödena ser ut inom den salafistiska miljön i hela Sverige.
– Legitima pengatransaktioner från företag och friskolor görs för att främja salafism. Det är något vi fördjupar oss i eftersom det finns aspekter inom den här inriktningen som begränsar framför allt kvinnornas fri- och rättigheter, säger Magnus Ranstorp.
”Spär på högerextremismen”
Enligt honom har det i samtal med polisen, socialtjänsten, den lokala trygghetssamordnaren och de som jobbar mot våldsbejakande extremism i områden i Borås kommit fram att det finns ett angiverisystem där.
Han säger att en del kvinnor tvingas beslöja sig och bete sig på ett visst sätt.
– Detta möter för lite motstånd, eller nästan inget motstånd alls från övriga samhället. Därför behöver vi ta ett helhetsgrepp på det här problemet så att vi synliggör vart insatserna ska göras.
Varför är det så viktigt enligt dig?
– Det här påverkar inte bara individen utan det skapar en polarisering och extremism i samhället som i förlängningen kan leda till våld och terror inom vissa grupper. Det spär också på högerextremismen. Det finns en växelverkan mellan högerextremismen och de här miljöerna, säger Magnus Ranstorp.
Forskningsprojektet kommer att pågå fram till 2021.