Barn som vaktar på varandra och skvallrar till familj och släkt, det är något som ökat enligt personal inom skol- och fritidsverksamheten i Tynnered. Enligt personalen så är det en hederskultur som nu syns lägre ner i åldrarna och där det finns svårigheter att nå fram.
– Det är sju-åtta åringar som vidhåller normer hemifrån och trots att vi pratar med både barn och föräldrar gång på gång så når vi inte fram. Det är kulturer som funnits bland de större barnen tidigare, men nu handlar det om små barn, berättar Helena Kollberg, rektor på Vättnedalsskolan.
Inskränkningar i vardagen
Det handlar om så kallad vardagsheder som innebär inskränkningar i vardagen med kollektiva normer som går före skolans eller samhällets regler.
– Det kan handla om barn som vaktar på varandra, som kollar att de till exempel äter rätt saker och leker med rätt kompisar. Vissa som inte får visa sig nakna i duschrummet, där ligger föräldrar på och säger till oss att vi måste ordna så de inte syns nakna. Det har funnits tidigare bland eleverna först när de närmar sig tonåren, berättar Kollberg.
Men även hot och våld har förekommit, bråk mellan elever där familj och släktingar själva ska ta hand om saken.
– Ibland vid en konflikt mellan två barn, så hämtar man en kusin eller storebror som går in och klappar till eleven, de ska lösa problemen själva. Sedan används incidenten som hot vid nästa konflikt. Barnen anser att det är ”rätt”, trots att vi gång på gång säger att det är skolans sak att utreda och ta tag i.
Rektorn påpekar att det bara är ett fåtal elever på skolan som det gäller och att hon har ett bra samarbete med flesta familjerna.
– Men även om det bara är ett fåtal elever så är risken att det sprids, men också att det kan leda till brott när de blir äldre. Hedersrelaterat våld börjar ju någonstans. Därför behöver vi prata om det och lära oss mer för att kunna hantera det på ett bra sätt.
Särskilda insatser
Samordnaren mot hedersförtryck, Katarina Idegård, har varit på möte på skolan om problematiken med vardagsheder och sociala resursförvaltningen planerar nu särskilda insatser.
– Det finns en upplevd ökning av vardagsheder och vi kommer att sätta in insatser för att stärka personal på både skola och fritidsverksamhet. Det handlar om utbildning och samtal, berättar hon.
De särskilda insatserna innebär att personal får fördjupning och kompetens om problematiken.
– Det handlar om att bygga en värdegrund som bygger på goda relationer och en social mobilisering för att personal ska kunna möta föräldrar på bästa sätt, säger Idegård.
Vardagsheder
Ett dagligt socialt tryck med systematisk utbredda kränkningar
Tvingande normer med anpassning till gruppens definition av hedersnormer
Inte tillåtet att vara annorlunda, den som inte passar in i normen utesluts eller straffas
Vardagsheder drabbar båda könen
Den innebär en dubbelmoral och är godtycklig med ett selektivt normsystem
Könssegregerad princip
Källa: TRIS – Tjejers rätt i samhället