Foto: TT

Rektorn: Vardagsheder ökar i yngre åldrar

Uppdaterad
Publicerad

Skolpersonal i Tynnered i Göteborg slår larm om en ökning av så kallad vardagsheder bland barn. Man sätter nu in särskilda insatser för att motverka problemet.

Barn som vaktar på varandra och skvallrar till familj och släkt, det är något som ökat enligt personal inom skol- och fritidsverksamheten i Tynnered. Enligt personalen så är det en hederskultur som nu syns lägre ner i åldrarna och där det finns svårigheter att nå fram.

– Det är sju-åtta åringar som vidhåller normer hemifrån och trots att vi pratar med både barn och föräldrar gång på gång så når vi inte fram. Det är kulturer som funnits bland de större barnen tidigare, men nu handlar det om små barn, berättar Helena Kollberg, rektor på Vättnedalsskolan.

Göteborg

Inskränkningar i vardagen

Det handlar om så kallad vardagsheder som innebär inskränkningar i vardagen med kollektiva normer som går före skolans eller samhällets regler. 

– Det kan handla om barn som vaktar på varandra, som kollar att de till exempel äter rätt saker och leker med rätt kompisar. Vissa som inte får visa sig nakna i duschrummet, där ligger föräldrar på och säger till oss att vi måste ordna så de inte syns nakna. Det har funnits tidigare bland eleverna först när de närmar sig tonåren, berättar Kollberg.

Men även hot och våld har förekommit, bråk mellan elever där familj och släktingar själva ska ta hand om saken.

– Ibland vid en konflikt mellan två barn, så hämtar man en kusin eller storebror som går in och klappar till eleven, de ska lösa problemen själva. Sedan används incidenten som hot vid nästa konflikt. Barnen anser att det är ”rätt”, trots att vi gång på gång säger att det är skolans sak att utreda och ta tag i.

Rektorn påpekar att det bara är ett fåtal elever på skolan som det gäller och att hon har ett bra samarbete med flesta familjerna.

– Men även om det bara är ett fåtal elever så är risken att det sprids, men också att det kan leda till brott när de blir äldre. Hedersrelaterat våld börjar ju någonstans. Därför behöver vi prata om det och lära oss mer för att kunna hantera det på ett bra sätt.

Särskilda insatser

Samordnaren mot hedersförtryck, Katarina Idegård, har varit på möte på skolan om problematiken med vardagsheder och sociala resursförvaltningen planerar nu särskilda insatser.

– Det finns en upplevd ökning av vardagsheder och vi kommer att sätta in insatser för att stärka personal på både skola och fritidsverksamhet. Det handlar om utbildning och samtal, berättar hon.

De särskilda insatserna innebär att personal får fördjupning och kompetens om problematiken.

– Det handlar om att bygga en värdegrund som bygger på goda relationer och en social mobilisering för att personal ska kunna möta föräldrar på bästa sätt, säger Idegård.

Vardagsheder

Ett dagligt socialt tryck  med systematisk utbredda kränkningar

Tvingande normer med anpassning till gruppens definition av hedersnormer

Inte tillåtet att vara annorlunda, den som inte passar in i normen utesluts eller straffas

Vardagsheder drabbar båda könen

Den innebär en dubbelmoral och är godtycklig med ett selektivt normsystem

Könssegregerad princip

Källa: TRIS – Tjejers rätt i samhället

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Göteborg

Mer i ämnet