På torsdagen kom en dom mot 18 personer i Göteborgs tingsrätt, där 14 personer fick långa fängelsestraff. Ett assistansbolag kunde under flera år, via fyra brukare med familjekopplingar, lura till sig över 43 miljoner kronor från Göteborgs stad och Försäkringskassan.

De använde sig av så kallade pappersassistenter, fattiga människor från Balkan och Rumänien som i själva verket inte alls jobbade som assistenter. En kvinna och hennes dotter, som utgav sig för att vara brukare, fick längsta straffen på sju år och sex månaders fängelse.

Ökning med 250 procent

Fröet till domen var ett anonymt tips till Försäkringskassan.

– Det är ofta så det startar, genom ett tips, våra egna utredningar eller urvalskontroller, säger Jan-Erik Vaara, enhetschef på Försäkringskassan med ansvar för kontrollutredningar och assistansbedrägerier i synnerhet.

De senaste åren har återbetalningssummorna skjutit i höjden på området, efter att myndigheten har tillsatt extra resurser till just assistansbedrägeri. 2019 krävde Försäkringskassan tillbaka 133 miljoner kronor i assistansersättning och året efter krävdes cirka 464 miljoner kronor tillbaka, en ökning med 250 procent, vilket SVT Nyheter rapporterade i en granskning tidigare i år.

Läs mer om SVT Nyheters granskning här

Drar till sig kriminalitet

Att assistansbedrägeri står ut bland siffrorna beror på de höga summorna. Även om de flesta som söker bidrag för assistans gör det korrekt så är branschen drabbad av organiserad brottslighet.

– Det är inte enkelt att få ut assistansersättning. Det ska finnas starka utlåtanden från läkare och andra rekommendationer, säger Jan-Erik Vaara.

Men, tillägger han, det drar till sig kriminalitet eftersom det finns stora pengar att hämta för den som vill begå brott.