• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Preem vill i framtiden fånga koldioxiden och pumpa tillbaka den till havsbotten utanför Norge. Karin Lundqvist hoppas att en första anläggning ska vara på plats 2025. Foto: SVT

Så vill Preem bli först med att fånga in koldioxid

Uppdaterad
Publicerad

Preem kan bli bland de första i Sverige med att fånga in koldioxid för att sen pumpa tillbaka den tills havsbotten, något som enligt dem skulle kunna minska utsläppen drastiskt. Men frågetecknen är flera – och det är oklart vem som ska betala.

Preem hamnade mitt i klimatdebatten när man ansökte om att bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil, något som enligt företaget skulle innebära att företagets utsläpp ökar med en miljon ton koldioxid varje år.

Företaget menar att utbyggnaden – som beräknas kosta runt 15 miljarder kronor om den blir verklighet – är en klimatinvestering eftersom man då skulle kunna tillverka renare fartygsbränsle. Samtidigt har protesterna varit stora från flera miljörörelser.

Utbyggnad av Preem

Samarbete med Chalmers

För att minska utsläppen från raffinaderiet i Lysekil testar Preem en anläggning för att fånga in koldioxid, så kallad CCS-teknik. Företaget hoppas på en fullskalig anläggning om fem år.

– Då skulle utsläppen minska med upp emot 500 000 ton, sen har man möjligheten att koppla på fler anläggningar, säger Preems projektledare Karin Lundqvist.

Testanläggningen är ett samarbete med bland annat Chalmers. Men den stora utmaningen ligger inte i tekniken att fånga in koldioxiden. I stället är frågetecknen flera när det gäller frakt och handel av infångad koldixid.

Oklart vem som ska betala

Till exempel är det idag inte tillåtet att frakta koldioxid till Norge, där man planerar att pumpa tillbaka den i havsbotten. Det är också oklart hur och vem som ska betala för lagring av koldioxid. Något som kritiker ofta pekar på när det gäller CCS-teknik.

– Vi har som mål att få ner utsläppen. Därför jobbar vi aktivt med CCS, som är en pusselbit till att minska utsläppen, säger Preems projektledare Karin Lundqvist.

På måndag väntas ett förhandsbesked från Mark- och miljööverdomstolen om Preem kan få tillstånd till den tänkta utbyggnaden. Slutligt besked ska sedan fattas av regeringen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Utbyggnad av Preem

Mer i ämnet