Efter friskolereformen öppnade många friskolor upp i städernas centrum runt om i Sverige. Ofta på platser där det kan vara svårt att ha skolgård.

– Här är vår kafeteria, säger Hedda Jagstedt och öppnar dörren in till ett stort rum där eleverna sitter och pratar i soffor och runt bord.

– Här kan man kolla på tv, spela pingis eller kort eller något annat, säger Alicia Elofsson.

De går i sjätte klass på Fenestra centrum i Göteborg. En av de friskolor i stan som har små eller inga utemiljöer. Fenestra har byggt en terrass, men ingen skolgård, och det behöver de inte heller ha. Skolgård är inget man tittar på över huvud taget när nya friskolor söker tillstånd för att starta upp.

Nya tider

På sina håll trängs skolgårdar med parkeringsplatser. Bilden är spegelvänd mot för 20 år sedan, innan friskolereformen, då den svenska skolan var en av de mest reglerade i världen. Sedan dess har skolan kommunaliserats och när skolor tog plats i nya lokaler förändrades också skolgården.

– I de flesta fall här i centrum är lokalerna inte byggda som en skola från första början, utan man har hyrt dem senare. och då har det varit lite tufft att få till en skolgård, säger Staffan Lekenstam, områdeschef i stadsdelen Centrum

– Skolgården är något som varit självklar i alla tider, men som nu börjar ifrågasättas. Det kommer till sin spets när man tillåter skolverksamhet i lokaler som helt saknar utemiljö, åtminstone nästan helt. Var går gränsen? säger landskapsarkitekten Petter Åkerblom, som forskar kring barns utemiljö vid SLU.

Bland friskolorna i stadsdelen centrum i Göteborg, där de flesta nya friskolor finns, är skolgårdarna ofta begränsade enligt stadsdelsförvaltningen. I stället söker skolorna andra vägar, och besöker till exempel stadens parker med klasserna för att få tillgång till en utemiljö. Ett bra komplement enligt skolorna, men det finns forskare som inte är lika förtjusta över den utvecklingen.

– När man är beroende av vuxna, både för transporten dit och på platsen, så tenderar det att bli mer vuxenanpassade aktiviteter. Jag tror det sker ganska omedvetet att vi vuxna anpassar oss till omgivningens förväntningar på vad man ska göra i ett offentligt rum. Vi ser att de vuxna begränsar barnens aktivitet, säger miljöpsykologen Fredrika Mårtensson.

Aktiv rast

Men rektorn på Fenestra centrum, Srdjan Muratovic, är inte orolig för att hans elevers lekar ska påverkas.

– Det behöver den inte göra om man har ett tänk. Jag känner inte att vi saknar skolgård så mycket, vi har andra fysiska platser att använda oss av. De har sina aktiva raster där de kan spela och leka, de har tipspromenader. Så i schemat finns ett tänk, säger han.

Alldeles bredvid skolan finns en av de där kommunala parkerna, som friskolornas elever brukar få använda.

– Vi är där ibland säger Hedda Jagstedt.

– Vi har en lektion som heter aktiv rast, då brukar vi vara här nere och spela fotboll, något spel eller bara prata, säger Alicia Elofsson

Saknas det en egen skolgård tycker ni? Hade ni velat ha det?

– Kanske lite, säger Hedda Jagstedt.

– Kanske en pytteliten, men det behöver inte vara så mycket på den, säger Alicia Elofsson.

– Men vi har egentligen allt där nere, säger Alicia Elofsson och pekar ner mot parken bredvid skolan. Så jag saknar det inte så jättemycket.

– Inte jättemycket, men lite.