Polisen i Västra Götaland har betecknat morden i Kronans skola i Trollhättan i går som ett hatbrott med rasistiska förtecken. Säpo säger att man just nu inte ser det som ett terrorbrott.

– Brottet har definierats som ett hatbrott av polisen. Det är upp till förundersökningsledaren att sätta den definitionen, säger Fredrik Milder, pressekreterare på Säkerhetspolisen till SVT Nyheter.

Vad skulle krävas för att ni istället skulle bedöma handlingen som ett terrorbrott?

– Det vill jag inte spekulera i. Brottet rubriceras som ett hatbrott och frågor om det får ställas till polisen.

Länspolismästaren i Västra Götaland, Klas Friberg, säger att det inte är läge att kalla dådet för terrordåd ännu men att det kan ändras senare.

– I det här läget kan vi inte göra den bedömningen och kalla det för det. Förundersökningen pågår och det är möjligt att det kan komma fram omständigheter som ändrar rubriceringen. Skulle så vara fallet blir det också en annan huvudman.

Snäv juridisk definition

Svensk terrorlagstiftning utgår från en gemensam definition som EU-länderna slagit fast. Enligt denna definition är terroristbrott handlingar som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation.

Brottet ska också syfta till att:

• Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp
• Tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd
• Destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer

Juridiskt är definitionen av terrorbrott alltså snäv, men terrorexperten Hans Brun säger att attacken i Trollhättan ändå kan ses som terror ur ett vetenskapligt och politiskt perspektiv.

– Jag tycker att man kan säga att det handlar om terror utifrån det vi vet. Det finns indikationer på att han hade ett politiskt syfte och gärningsmannen tycks med sina handlingar vilja skicka ett budskap till samhället, säger Hans Brun, forskare specialiserad på kontraterrorism på Försvarshögskolan.

”Kan ha velat påverka myndigheterna”

Även terrorforskaren Magnus Ranstorp säger att det är svårt att rent juridiskt slå fast att skolattacken är ett terrorbrott, men att det finns tecken på att politiska motiv låg bakom – något som kan tyda på terror.

– Jag har inga problem att se att det finns terroraspekter i detta. I min värld är han en del av den högerextrema sfären och han kan ha sett dådet som ett sätt att påverka myndigheternas agerande, säger Magnus Ranstorp och hänvisar till det brev som gärningsmannen lämnade efter sig.

I brevet slår den misstänkte mördaren fast att ”utlänningar” var målet och att han anser att Sverige ska ta emot färre invandrare, enligt polisen.

– Ett av villkoren för att ett brott juridiskt ska räknas som en terrorhandling är ju att man pekar ut en specifik grupp i befolkningen, säger Magnus Ranstorp.

Varken Mangs eller Lasermannen dömdes för terror

Att det handlar om en ensam gärningsman som inte uttalat att han ingår i något större nätverk eller rörelse, gör dock att det blir svårare att entydigt slå fast att det handlar om ett terrorbrott. Magnus Ranstorp jämför med Lasermannen John Ausonius och seriemördaren Peter Mangs – ingen av dem dömdes för terrorbrott.

– Det är lättare att se intentionen i handlingen när gärningsmannen uttalat ser sig som en del av en större rörelse. Självmordsbombaren på Drottninggatan var ett solklart fall av terrorbrott – där fanns det ju inspelningar och meddelanden där Abdulwahab uttalade tydliga religiösa och politiska motiv. Dessutom fanns ju en terrororganisation med i bilden.

– När det handlar om ensamma gärningsmän så kan det ofta ligga nära tillhands att ställa frågor om psykisk ohälsa har spelat in. Men det utesluter inte att det även finns terroraspekter i det, säger Magnus Ranstorp.

Även Hans Brun slår fast att den ensamme gärningsmannen inte utesluter att det handlar om terrormotiv.

– Det är uppsåtet som är det viktigaste här, snarare än om gärningsmannen ingått i något nätverk. Det är fullt möjligt att agera helt ensam som terrorist, se till exempel på UNA-bombaren som i princip levde som en eremit, säger Hans Brun.

Utgivaren: Vi vet för lite

SVT Nyheters tillförordnade ansvariga utgivare Eva Landahl säger att redaktionen följer utvecklingen i Trollhättan-fallet mycket noga, men att man än så länge avvaktar med att kalla attacken för ett terrorbrott.

– Vi vet fortfarande för lite om vilka sammanhang gärningsmannen har befunnit sig i när han planerade sitt brott, om han är en del av någon form av nätverk eller inte. Terrorbrott brukar beskrivas som ett systematiskt användande av våld mot civila för att skapa rädsla och påverka politiskt. Tills vi har mer fakta håller oss till att benämna gärningsmannens dåd ”skolattacken”.