Allt fler av de gamla kioskerna, som tidigare varit den naturliga samlingsplatsen för ortens ungdomar, läggs ner.

Man har räknat ut att i hela landet försvinner omkring 36 kiosker om året och i två kommuner i Västra Götaland finns det inte en enda kiosk kvar.

Bohusläns museum kommer därför att göra en kartläggning av gamla kiosker tillsammans med Västarvet med början hösten 2016 och man ställer frågan ”Vart tar kioskerna vägen?” För kartläggningen har man fått ett bidrag från Länsstyrelsen på 150.000 kronor.

Mötesplats för efterkrigsgenerationen

– Kiosken var en självklarhet för vår generation och betydde nog allra mest för efterkrigsgenerationen, säger Tomas Brandt, chef för Kulturmiljö och samhälle på Bohusläns museum.

– Den var en social samlingspunkt och att kioskerna rivs apellererar mycket till folks nostalgiska känslor, man saknar dem och de minnen som är förknippade med dem.

En del kiosker finns kvar men har förvandlats till gatukök eller utökat servicen med postförmedling och ATG-spel.

Kulturhistoriska värden

Museifolket kommer inte att kunna besöka varenda kiosk, utan man inleder med enkäter och scannar av vilka kiosker som gjort så stort intryck hos lokalbefolkningen att de är värda ett besök och ett eget kapitel i rapporten. Har du någon berättelse om en kiosk i din närhet, om sista natten med gänget, eller att det var där som du och din fru träffades,  så vill muséet gärna ta del av den.

– Vi vill identifiera vilka kulturhistoriska värden de representerar och vi vill fånga hela spännvidden från storstad till landsbygd, säger Tomas Brandt.

Bråttom dokumentera

Men det är bråttom. Flera klassiska kiosker har rivits och några är nedlagda men ännu inte rivna, som Hallakiosken i Uddevalla.

Andra kiosker, som den välkända korvkiosken vid Mariaplan i Göteborg, har bevarats i ursprungligt skick och har upptäckts av yngre generationer och har fått kultstatus. Det gäller även Storgatans kiosk i Vänersborg som uppfördes 1956 i modernistisk design av Hernek-Lindsten Arkitekter.