Det är nyhetsbyrån Siren som har tagit fram statistik från landets polismyndigheter. Den visar att landets fyra nordligaste län är de vapentätaste, här är runt 13 procent av befolkningen beväpnad.

Den absoluta majoriteten av alla vapenlicenser gäller jaktvapen, drygt 1,6 miljoner hagel- och kulgevär finns registrerade i landet.

Men det finns även 37 automatkarbiner registrerade. Även 69 kulsprutor, 121 kulsprutegevär och dessutom 1048 kulsprutepistoler.

– De allra flesta automatvapnen används till målskytte, det vill säga till övning och tävling, säger Maria Brahm, gruppchef på polisens rättsenhet i väst.

”Försvaret ville hålla befolkningen skjutduglig”

Enligt Maria Brahm uppmuntrade försvaret förr i tiden till tävlingsskytte med bland annat just kulsprutepistol, det för att upprätthålla en hög skjutduglighet bland befolkningen.

– Många av personerna som har licens för automatvapen idag är äldre. De får helt enkelt behålla vapnen tills de dör, säger Maria Brahm.

Det pågår dock än idag tränings- och tävlingsskytte med automatvapen.

En annan vapentyp som är vanligare än vad som kanske är känt är så kallade ”tårgasanordningar”. Här är Västsverige överrepresenterat med 222 licenserade tårgasvapen.

– Även det är en kvarleva. På 60-talet var det vanligt att taxichaufförer fick licens för att ha olika typer av tårgaspistoler för att skydda sig mot attacker. Den typen av licenser är vi extremt restriktiva med att utfärda idag, säger Maria Brahm.

Injektionsvapen och skjutkäppar

När det gäller det stora antalet handeldvapen ute i villor och lägenheter – över 110 000 stycken pistoler och revolvrar – handlar det även här nästan uteslutande om tävling.

– Men det finns även jägare som använder revolver till grytjakt, eller till skadedjursbekämpning.

I största allmänhet är polismyndigheterna idag mycket mer restriktiva med att utfärda vapenlicenser än förr i tiden. För att få ha ett handeldvapen, eller ett automatvapen, idag krävs ”synnerliga skäl”.

– Men lagar och regler gäller inte retroaktivt. Alltså får den som en gång fått en licens behålla sitt vapen, säger Maria Brahm.

Andra udda vapen som syns i statistiken är 1150 stycken armborstar, ett antal personer har också licens för 131 stycken injektionsvapen, över tusen harpuner liksom 158 skjutkäppar och fem salutkanoner.

Ovanligt att vapnen används av brottslingar

Men trots den stora mängden vapen ute i stugorna sägs det inte finnas några skäl till oro.

– Det är väldigt ovanligt att lagliga vapen används i brottslig verksamhet, förklarar Maria Brahm.

Inte heller anses stölder av lagliga vapen vara särskilt vanliga då det finns hårda krav på hur de ska förvaras i säkerhetsskåp.

Trots det visar en studie som gjordes för några år sedan att runt 270 licensbelagda vapen stjäls varje år.

källor: Polismyndigheten, Svensk jakt.