SVT:s Uppdrag granskning har i två program granskat den gängrelaterade brottsligheten i Biskopsgården. Dels har man kartlagt 20 unga män från området som tillsammans har dömts för över 350 brott.
Man har även visat att manliga elever som lämnat nian på högstadieskolorna i Biskopsgården under åren 2011-2015 är kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken.
SVT Nyheter Väst har träffat 26-årige Zaki som själv är uppvuxen i Biskopsgården. Han började redan i tidig ålder att begå brott, hans första rån säger han sig ha begått i fjärde klass. Det första grova våldsbrottet begick han när han var 13 år.
– I mitt fall startade allt det dåliga i min hemmiljö. Jag miste båda mina föräldrar när jag var ett litet barn i mitt hemland. Jag kom hit ensam men hamnade i en dålig fosterfamilj där jag blev misshandlad under hela barndomen.
Vi träffar Zaki, som egentligen heter något annat, i en lägenhet i en annan stadsdel. Han har ganska nyligen kommit tillbaka till Göteborg efter att ha bott på en annan ort under två år.
2014 var han djupt indragen i grov kriminalitet i Biskopsgården, han ”var kapabel att göra precis vad som helst”, säger han själv.
Tvingades välja
Det var då konflikten mellan södra och norra Biskopsgården började eskalera. Tidpunkten var ungefär ett halvår innan den brutala skjutningen på Vår krog och bar.
– Det blev mer och mer så att man var tvungen att välja sida. Alla frågade om jag var med dem eller med de andra. Jag valde att lämna istället.
Zaki kontaktade avhopparverksamheten vid Centrum mot organiserad brottslighet i Göteborg. Han säger att han genast fick hjälp.
– Det var en kille där, Sören, som räddade mig. Han ringde mig dygnet runt och frågade var jag var och vad jag gjorde. Han var den bästa killen jag någonsin träffat.
I Uppdrag gransknings första program framgår det att Centrum mot organiserad brottslighet inte kan visa ett enda exempel där man verkligen lyckats hjälpa någon att lämna det kriminella livet.
Som försvar i programmet säger planingsledaren Sören Rafstedt – han som ska ha hjälpt Zaki – att orsaken är att man ännu inte börjat utvärdera sin verksamhet.
Med andra ord vet man inte hur många man har hjälpt.
– De har hjälpt mig i alla fall. Men ja, uppföljningen är dålig. De var bra i början för jag fick hjälp att komma bort och jag fick skyddad identitet. Problemet är nu, säger Zaki.
Belastningsregistret sätter stopp
Enligt Zaki är varje dag en kamp och han har återfallit i brott vid några tillfällen. Hans stora problem är att han har svårt att få något jobb, vilket till stor del beror på hans belastningsregister.
– Jag söker jobb efter jobb. Varje gång frågar arbetsgivaren efter utdrag ur brottsregistret och då är jag körd. Jag känner mig portad från samhället, det finns inga jobb för sådana som mig.
I somras fick dock Zaki ett sommarjobb inom äldrevården. Det var hans första jobb någonsin, säger han.
Men då dök nästa problem upp.
– Jag har stora skulder. Så fort jag började jobba blev jag kontaktad av Kronofogden. De tog allt utom det nödvändigaste.
LÄS MER: Forskaren: Fler riskerar att återfalla i brott
Innan Zaki lämnade det kriminella livet var han van vid snabba pengar, han hade alltid flera tusenlappar i fickan. Pengar han tjänade genom drogförsäljning.
– Från det, att alltid röra sig med stora pengar till nu, jobba heltid och sedan ändå sitta i en lägenhet och leva på tre tusen kronor i månaden, det är svårt.
Kämpar mot frestelser
Sommarjobbet är över och nu är det tillbaka till jobbintervjuerna, som nästan alltid slutar med att han visar sitt brottsregister.
– Jag vill gärna jobba och jag vill betala mina skulder. Men jag behöver hjälp. Jag önskar att någon ville ge mig en chans, jag skulle också behöva hjälp med någon slags skuldsanering.
Men det är du själv som har ställt till det, ska du inte då själv ordna upp situationen?
– Jo, det är ju det jag vill. Men som systemet ser ut går det ju inte. Det är motgångar hela tiden och frestelsen är stor att tjäna snabba pengar. Men jag vill verkligen inte leva det livet, säger Zaki.
Se hela inslaget i SVT Play