Pengar, åsikter, religion, sexualitet, etnicitet, utbildning... Faktorerna som skiljer oss svenskar åt är många.

Men faktum är att hela 95 procent av landets befolkning känner att de är en del av det svenska samhället.

Och hela 85 procent känner att de behövs.

LÄS MER: De var de första svenskarna

Förvånande resultat

Det visar de senaste tre årens SOM-undersökningar som Göteborgs Universitet låtit göra.

Resultatet överraskar till viss del Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation på Göteborgs Universitet.

– Det är något förvånande. Om vi tittar på de internationella jämförelserna vet vi att sammanhållningen är stark i Sverige – jämfört med andra länder.

– Men de ökade inkomstskillnaderna och flyktingkrisen har skapat en polarisering i politiken och i den offentliga debatten de senaste åren. Många hade nog förväntat sig att resultatet skulle vara lägre.

Samhörighet – trots olika åsikter

När det gäller samhörigheten med andra grupper än den egna känner människor störst samhörighet med de som har en helt annan utbildning.

Men många känner också relativt stor samhörighet med de som har helt andra politiska åsikter, en helt annan ekonomi eller annan sexuell läggning.

LÄS MER: Generellt positiv bild av Sverige i världen

Minst samhörighet känner svenskarna med de som har en annan etnisk bakgrund, annan livsstil och de med annan religion.

– Det finns alltid en massa skillnader mellan oss människor. Samhället är fullt av en massa vi och dom. Vid varje givet läge kan man antingen fästa störst uppmärksamhet på det som förenar oss eller skiljer oss åt. Men det finns inget som tyder på att den upplevda samhörigheten har minskat i landet. Den är stabil, säger Jesper Strömbäck.

De känner sig mindre delaktiga

Professorn berättar också att de grupper som känner sig minst delaktiga i det svenska samhället är lågutbildade och låginkomsttagare.

Den senaste nationella SOM-undersökningen besvarades av drygt 9.800 slumpmässigt utvalda personer under hösten och vintern 2016/2017.