Adela Dedu sitter på en bänk utanför en mataffär på Hisingen i Göteborg. Hon har ont i kroppen, berättar hon, men hon tycker ändå att det är värt besväret att tigga för det är bättre än livet i hemlandet Rumänien.
– Jag är väldigt nöjd för jag vet hur livet är hos oss och därför är jag nöjd med pengarna härifrån, säger hon.
Vill egentligen inte tigga
Adela Dedu, hennes son Florin Călin och deras familj har varit i Sverige från och till i snart ett år. Om dagarna tigger de utanför en mataffär i Göteborg. På nätterna bor de i ett tält i en skogsglänta inte långt därifrån. De bodde tidigare i en husvagn där, men de förlorade den när de i början av maj i år avhystes av Kronofogden
I dag tjänar de vuxna i familjen ungefär 200 kronor var om dagen. De kan leva på att tigga, men det är ingenting de egentligen vill göra.
– Det är inte så fint att tigga. Om vi hade haft jobb hade vi haft andra möjligheter, säger Florin Călin
– De som var här för två-tre år sedan hade det mycket lättare, det säger alla.
Nya råd efter tiggeriutredning
De som tigger har fått det sämre på senare tid. Det vittnar hjälporganisationer om. En bidragande orsak tror de är tiggeriutredningen som lämnades över till regeringen i februari i år med råd om att inte ge pengar direkt till dem som tigger utan istället till hjälporganisationer som verkar i deras hemländer.
– Det är lätt att säga ge eller inte ge, förbjuda eller inte förbjuda, men vi kan inte förbjuda fattigdom, säger Räddningsmissionens Ulrika Falk och fortsätter:
– Vi måste ge människor en möjlig och rimlig chans att förändra sina liv.
Oklar framtid
Räddningsmissionen är en av de organisationer som driver projekt för utsatta EU-medborgare i Göteborg. Bland annat söker de upp dem som tigger och försöker hjälpa dem vidare. Men att drömma om framtiden är svårt för både Adela Dedu och sonen Florin Călin.
– Vi vet inte vad som kommer att hända med oss, om vi får fortsätta tigga eller inte, säger Florin Călin.
– Men så länge vi lever ett bättre liv här så blir vi kvar.