2011 klev hon av planet i Sverige. På arbetsförmedlingen fick hon höra att hennes utbildning och erfarenhet som lågstadielärare inte var mycket värd här i Sverige. Istället började Emma Velarde jobba som städerska och sedan på lager.
– Jag fick inte hjälp någonstans att jobba som lärare utan fokuserade på att försörja mig och de jobb jag kunde få. Jag jobbade på olika hotell och på ett lager.
Har du saknat att jobba som lärare?
– Ja, väldigt mycket. För mig var lärarjobbet inte bara ett yrke utan mitt kall, säger Emma Velarde och får tårar i ögonen.
Hjälper inte att ha bristyrke
Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes- och utrikesfödda är närmare 20 procentenheter i Sverige. Det svenska gapet är bland det högsta i EU. Utrikesfödda kvinnor har det allra tuffast på arbetsmarknaden. Det hjälper inte att man har utbildning inom ett bristyrke. Det finns över 800 arbetslösa utbildade lärare som är utrikesfödda kvinnor i Västra Götaland och Halland och nästan lika många hälso- och sjukvårdsutbildade.
– Det starka inflödet av arbetskraft från andra länder är oerhört positivt, därför ser vi en stor potential här och att kunna lösa många av problemen på arbetsmarknaden. Men givetvis måste det göras mer. Dels validering och komplettering av utländska kompetenser, säger Adnan Habibija som är arbetsmarknadsanalytiker på arbetsförmedlingen.
Snabbspår för nyanlända
Med städvagnen och på lagret så klarade sig Emma Velarde med knagglig svenska. Hon behövde inte kommunicera så mycket. Nu har hon kommit med i projektet ”snabbspår för nyanlända utbildade lärare”. Tack vare det intensivläser hon svenska och drömmen om att stå i ett svenskt klassrum kanske bara är någon termin bort.
– Jag är jätteglad och för mig är det en jättespännande tid som kommer tycker jag, säger hon.