På Tjärnö utanför Strömstad finns en av Bohusläns så kallade referensstränder. Här mäter man fler gånger om året mängden skräp för att kunna följa utvecklingen. I snitt hittar man här drygt 1000 – 1200 föremål på 100 meter.

Plastdunkar, snörstumpar, polyuretanskum, en karta antibiotika. Bland stenar och tång är det fullt av föremål som inte har här att göra.

– Bohuslän är som ett filter. Det är säkert massor med skräp som sköljs upp på Europas sandstränder men sen sköljs det ut igen, men här fastnar det, säger Per Nilsson, forskare vid Göteborgs universitet.

”Något av en gåta”

Per Nilsson forskar om marint skräp vid Göteborgs universitet. Sedan referensstränderna infördes i början av 2000-talet har mängden skräp varit förhållandevis likartad men de senaste två åren har man sett en dramatisk ökning.

På stränder i Bohuslän, Danmarks västkust och i norska ytre Hvalers nationalpark hittades upp mot 20 000 föremål per 100 meter.

– Det är de högsta nivåerna vi någonsin uppmätt. Vad det beror på är något av en gåta. Om det är en tillfällig ökning eller om det visar en långsiktig trend vet vi inte men det är oroande, säger Per Nilsson.

Kommer från andra länder

Anledningarna till att Bohuskusten generellt är hårt drabbad av marint skräp är flera. Enligt Per Nilsson är bohuslänningarna själva ansvariga för mycket av det skräp som hittas i havet och på stränderna. Avfall färdas med vattendrag, blåser av soptippar och slängs av badgäster.

Men den största delen, uppskattningsvis runt 80 procent av skräpet, kommer från andra länder. Havsströmmarna för med sig plast, trä, och metall hundratals mil och bildar en stor virvel av skräp utanför Bohuslän som fastnar i den steniga kusten.

– Bohuslän är ett av de områden i Europa som har det största problemet. Det är här vi hittar mest skräp i, i princip, hela Nordostatlanten, säger Per Nilsson.