Det var i spåren av metoo-rörelsen förra hösten som fackförbundet Vision kom med ett förslag till kommunpolitikerna i Göteborg. Ett kollektivavtal mot sexuella trakasserier, som bland annat skulle reglera miniminivån på utbildning för personalen, hur och hur fort uppkomna fall skulle hanteras samt vad följderna skulle bli.

– Det skulle handla om konkreta åtgärder. Vi kan ha bra förebyggande arbete och tydliga rutiner kring hur vi agerar när det händer, säger Hilda Johansson, ordförande för Vision Göteborg.

Men när förslaget lyftes för omröstning i kommunstyrelsen blev det stopp, när bland annat hela Alliansen och två politiska vildar röstade nej.

2,1 miljoner

Inom Göteborgs stads förvaltningar och bolag arbetar ungefär 55 000 personer. I förra årets medarbetarenkät, som endast hade en svarsfrekvens på 65 procent, svarade ändå ungefär 7500 personer att de blivit sexuellt trakasserade, kränkta eller diskriminerade på sin arbetsplats.

Förslaget från Vision kom i samband med att Göteborgs kommun själva inlett en satsning för att stärka arbetet mot sexuella trakasserier på arbetsplatserna i Göteborgs stad.

Stadsledningskontoret gjorde ett förslag till ett åtgärdspaket, där man föreslog att satsningen skulle pågå under 2018 och 2019 och kosta 2,1 miljoner kronor. Bland annat skulle en #metoo-dag anordnas 2018 och en #metoo-vecka 2019. Detta fick facket att reagera.

– De ville lägga en halv miljon på en dags föreläsning. Är de inte kloka!? Dessutom är det ju jättemånga som inte har möjlighet att närvara under en specifik dag, säger Hilda Johansson.

Används i Kanada

Facket inkom med en skrivelse där de bland annat uttryckte oro för att planen som lagts fram av stadsledningskontoret inte var alltför vag. ”När planen är så pass övergripande riskerar vi att det inte leder till någon skillnad” skriver man.

I stället lade Vision fram ett förslag till en konkret åtgärd: ett kollektivavtal mot sexuella trakasserier.

Modellen används redan nu i Kanada utav flera fackförbund och ska enligt Vision fungera bra. Kollektivavtalen är skriva med mer precision än lagen och reglerar bland annat när en utredning av misstänkta sexuella trakasserier ska påbörjas samt vilka konsekvenserna ska bli ifall det konstateras att sexuella trakasserier har skett.

Jämn omröstning

Men när förslaget togs upp för omröstning under ett kommunstyrelsemöte i september i år avslogs yrkandet, då alla Allianspartierna samt två politiska vildar röstat nej. S, V och MP röstade för förslaget. Röstsiffrorna blev 6 till ja-sidan och 7 till nej-sidan.

Dessutom återremitterades hela planen tillbaka till stadsledningskontoret, då den ansågs vara för okonkret.

– Vi tror inte att ett kollektivavtal är rätt väg att gå. Först och främst tror vi att det handlar om utbildningsinsatser och att policies, rutiner och regelverk ska stärkas. Det är det vi borde koncentrera oss på, inte att ta fram ett nytt regelverk, säger Axel Josefson, gruppledare för Moderaterna i Göteborg.

Men detta håller Hilda Johansson inte med om.

– Det finns policies i varenda förvaltning, i vårt fall handlar det om 28 förvaltningar, där alla har olika policies och regler. Dessutom riskerar en policy att bli en hyllvärmare. Ett avtal är mer konkret, säger hon.

Viten ett eventuellt problem

En annan farhåga för Moderaterna har varit de eventuella viten som kan uppstå om det finns ett kollektivavtal mot sexuella trakasserier.

– Det är en viktig fråga att man får kontroll över den ekonomiska konsekvensen. Vi tror inte att kommunen skulle bättre på att komma åt det här ifall det utdöms viten, säger Axel Josefson.

Men enligt Hilda Johansson är viten en av de minst viktagaste frågorna inom kollektivavtalet.

– Vi skrev i inledningen till politikerna när vi kommunicerade detta, att viten inte är vårt primära mål. Vi kan också tänka oss att man skulle kunna göra utbildningsinsatser eller genomlysa arbetet på den förvaltning som brister, säger hon.

Hör argumenten för och emot ett kollektivavtal mot sexuella trakasserier i klippet ovan.