Nästan en fördubbling har skett i hur många som får livsräddande hjälp i väntan på ambulans i samband med hjärtstopp. Det har gått från 40 procent vid millennieskiftet till nästan 70 procent år 2017, enligt Karolinska Institutet.

Ronny Friberg, verksamhetschef på ambulansen i Umeå, gläds åt siffrorna.

– Det är jätteviktigt att man gör något. Vi är helt beroende av allmänheten när det gäller hjärtstopp eftersom vi jobbar mot tiden, säger Ronny Friberg.

Orsaken till den kraftiga ökningen kopplar forskarna till förändrade riktlinjer för hjärt- och lungräddning från 2011 – förändringar vars konsekvenser nu kartlagts.

Riktlinjerna anger fortfarande kompressioner och inblåsningar, men för den som inte är utbildad i HLR eller inte vill göra inblåsningar så rekommenderar Svenska HLR-rådet enbart bröstkompressioner. Och ringer du 112 och får hjälp av en larmoperatör, så får du idag instruktioner runt bröstkompressioner.

”Ökar sannolikheten med hundra procent”

Enligt Karolinska institutet har förenklad HLR ökat sexfaldigt sedan milennieskiftet. Och Ronny Friberg på ambulansen i Umeå säger att förenklad hjärt-lungräddning är bra mycket bättre än ingenting alls.

– Det ökar sannolikheten att kunna hjälpa personen med hundra procent. Efter tre-fyra minuter utan åtgärd så har så pass många hjärnceller dött att man inte klarar det. Om någon hjälper kan man förlänga tiden avsevärt.

I de sex nordligaste länen utförs en klar majoritet av alla hjärt- och lungräddningar i väntan på ambulans av icke-professionella, så kallade lekmän. Enligt siffror från svenska hjärt-lungräddningsregistret stod allmänheten för 246 ingripanden av 283 år 2017.

– Rusa fram om du ser någon falla ihop. Kolla om personen är vaken eller medvetslös och påbörja hjärt- lungräddning, säger Ronny Friberg.