I tingsrätten dömdes två bärhandlare från Åsele för grov människoexploatering. Bärhandlarparet straffades med fängelse i vardera två år och sex månader.
Tingsrättens ordförande ville frikänna de båda bärhandlarna. Det är enligt honom inte bevisat att bärhandlarna hade en ursprunglig brottsplan. Det kan inte uteslutas att de utgick från att de thailändska plockarna skulle tjäna betydligt mer än de faktiskt gjorde, resonerar juristen.
De tre nämndemännen menar däremot att thailändarna tvingades arbeta under uppenbart orimliga villkor och att bärhandlarnas syfte var att främja den egna verksamheten.
Har upplevt hat
Mikael Stenman menar att nämndemännen var färgade av stämningen i Åsele. Advokaten bedömer att ”i princip hela Åsele” har varit arga till följd av bärplockarnas öde. Mikael Stenman beskriver att både han och hans klient har upplevt hat.
– De kontakter som jag har haft med Åselebor och även företrädare för Åsele kommun har inte varit särskilt positiva. Kommunanställda har varit tydligt påverkade och tydligt partiska, säger han.
Advokaten: ”Slår fel”
Mikael Stenman konstaterar att Åsele kommun har en historik av att ta emot flyktingar och visa prov på värme och omsorg.
– Det är det som människor i Åsele nu visar mot bärplockarna. Men i det här fallet slår det fel, säger Mikael Stenman.
I en inlaga till hovrätten uppmanar han domstolen att ”med stor omsorg” utse nämndemän och välja bort personer från Åsele.
Ingen från Åsele dömer
En nämndeman kan på olika sätt och av olika skäl bedömas vara jävig. Ett särskilt regelverk reglerar den saken.
– Att ett misstänkt brott sker på en viss ort och möjligen leder till uppmärksamhet är inget som i sig gör någon jävig, uppger Olof Hellström, chef vid Lycksele tingsrätt.
Han säger sig aldrig ha märkt att nämndemän låter allmänhetens uppfattning om ett rättsfall styra dömandet.
– Såvitt jag vet har det inte heller anmälts jäv i det här ärendet, säger Olof Hellström.
Hovrätten för övre Norrland har nyligen utsett nämndemän i bärplockarmålet. Ingen av dem bor i Åsele – hovrätten har inga nämndemän från den orten. I tingsrätten dömde tre nämndemän från Lycksele.
Nämndemän
Det finns cirka 8 500 nämndemän i Sverige. De dömer tillsammans med juristdomare i allmänna domstolar (tingsrätt och hovrätt) och i förvaltningsdomstolar (förvaltningsrätt och kammarrätt).
Systemet med nämndemän har gamla anor och syftet med att ha lekmän representerade i domstolen är bland annat att allmänheten ska få insyn i domstolarnas verksamhet.
Nämndemännen utses vart fjärde år, efter de allmänna valen. Det är de politiska partierna som finns representerade i kommun- och regionfullmäktige som nominerar nämndemännen till fullmäktige.
De som blir nominerade behöver inte själva vara medlemmar i ett parti, men i praktiken har 95 procent av nämndemännen en partitillhörighet.
Även om nämndemän utses av de politiska partierna, så är själva uppdraget opolitiskt. Nämndemän får inte driva politiska åsikter i domstolen och ska inte heller låta sig påverkas av egna värderingar.
Källor: Sveriges Domstolar/Domstolsverket och Nämndemännens riksförbund