Blåkulla är platsen dit svenska häxor troddes resa på skärtorsdagsnatten för att delta i djävulens häxsabbat. Det beskrevs ofta som en både hemsk och rolig plats, där häxorna roade sig och kalasade på både ormar och paddor.
– Platsen för Blåkulla varierade. Ofta berättades Blåkulla ligga någonstans i närheten av där man bodde, säger Fredrik Skott, folklorist vid Institutet för språk och folkminnen.
I Sverige finns i dag minst 27 olika platser med namnet Blåkulla, enligt Lantmäteriets karta. I många fall handlar det om en plats i naturen, men det kan också vara ett bostadsområde eller en gård.
Blir kallad häxa
Lotta Almqvist bor i ett av verklighetens Blåkullor, i Västerhaninge, söder om Stockholm. Det händer att folk lite skämtsamt kallar henne för häxa – i synnerhet i påsktider.
– Det har jag fått höra ända sedan jag flyttade hit. Folk brukar säga det med ett leende på läpparna, säger hon.
Men att bo på Blåkulla och pekas ut som en häxa i dag får inte fullt så allvarliga konsekvenser som under 1600-talets häxprocesser.
– Bilden av häxor har förändrats, de förknippas inte längre på samma sätt med djävulen, säger Fredrik Skott.
I Västerbotten finns tre Blåkulla.
Fakta
Fakta: Här ligger Blåkulla
Län;Antal Blåkulla;
Stockholm;2;
Uppsala;3;
Södermanland;3;
Östergötland;2;
Kalmar;1;
Skåne;1;
Halland;2;
Västra Götaland;3;
Örebro;1;
Västmanland;2;
Dalarna;3;
Gävleborg;1;
Västerbotten;3;
Källa: SCB (TT)