– På det stora hela har män som grupp ett större ekologiskt fotavtryck än kvinnor. Men det beror också på andra faktorer som klass, etnicitet och ålder, säger Pernilla Hagbert.
Hon är forskare i urbana och regionala studier vid KTH i Stockholm och har samarbetat med föreningen Män i att ta fram samtalsmaterialet Män i klimatkrisen, som nu blir en studiecirkel i Umeå.
”Viktigt att diskutera”
Pernilla Hagbert menar att studiecirklar där män pratar om klimathotet behövs.
– Framförallt behövs diskussionerna. Även om forskningen visar på skillnader i hur män och kvinnor beter sig, så är inte det samma sak som att män eller kvinnor är på ett visst sätt.
Hon menar att normen är att män kör bil och äter kött, medan kvinnor åker mer kollektivt och äter vegetariskt.
– Det handlar om identitet, hur vi ser på oss själva. Och det är viktigt att diskutera.
Hör Pernilla Hagbert berätta varför kvinnor generellt sett bryr sig mer om miljön i klippet ovan.
Stora skillnader mellan könen
- En fjärdedel av männen i Sverige säger att de aldrig äter vegetariskt. Motsvarande andel bland kvinnorna är tio procent. Dubbelt så många kvinnor som män äter vegetariskt varje dag, enligt Vegobarometern 2018 och 2019 som ges ut av Axfood.
- 25 procent fler kvinnor än män anser att det är viktigt hur deras konsumtion påverkar miljön. Kvinnor i åldern 65-75 år säger sig vara mest positiva till att konsumera med miljöhänsyn, medan män i åldern 35-64 år var den minst positiva gruppen, visar Konsumentverkets rapport Konsumenterna och miljön 2018.
- Män kör mer bil än kvinnor och är mindre benägna att minska sitt bilkörande, visar Totalförsvarets rapport Kvinnor, män och energi: makt, produktion och användning från 2008.