Länsstyrelsens viltkameror vid fjällrävslyor visar att det varit en lyckad valpsommar i länet. I nuläget är 28 kullar noterade. Det är det högsta antalet sedan 2015 när fjällrävarna fick ut hela 31 kullar.

Genom åren har volontärer och anställda på Länsstyrelsen jobbat för att skapa bättre förutsättningar för fjällräven. Man har bland annat släpat ut foder på fjällen, inventerat stammen årligen och medicinerat skabbutbrott när smitta brutit ut. Dessutom jagas rödrävar av lokala och anställda jägare för att skydda fjällräven.

– Det är otroligt häftigt att se hur allt arbete sedan 80-talet ger resultat, säger Malin König på Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen Västerbotten.

Ihållande positiv trend

Enligt Malin König är det lurigt med statistik kring fjällrävarna eftersom storleken på kullarna varierar mycket beroende på hur lemmelåren ser ut. Men trenden sen 2015 är generellt positiv oavsett lemmelår.

– Vi får ut kullar även när det är dåliga år. Tidigare fick vi ibland inga kullar alls. Sen 2015 har det börjat ta fart i hela fjällkedjan, och det har varit en otrolig ökning för hela stammen. Och det beror på de insatser vi gör, säger Malin König.

Går också bra för den hotade vitryggiga hackspetten

I länets lövskogarna händer det saker för den vitryggiga hackspetten som också är en av länets mest hotade arter. Sedan en sensationell häckning på Stora Tuvan i Umeå 2019 har antalet häckningar ökat stadigt år till år.

– Tillsammans med kommuner och skogsbolag har vi återställt lövskogar runt om i länet. Tack vare projekt vitryggig hackspett och deras kunniga inventerare har vi även kunnat genomsöka länet efter fåglar på ett otroligt bra sätt, säger Malin König.