Umeå kommun jobbar för att minimera dammpartiklarna på det platser som är extra utsatta. Bland annat genom att spola vägbanan med ett medel som binder dammpartiklarna vid marken.
– Det kan ju bli väldigt höga halter av partiklar just när vägbanan torkar upp och det här slitaget som lossnat under vintern virvlar runt. Då kan man få höga halter av partiklar i luften, säger Annika Söderlund, avdelningschef på mijlöhälsoskydd på Umeå kommun.
– De är ju inte hälsosamma de här minsta partiklarna så vi försöker hålla nere dem så långt det går, fortsätter hon.
Allvarliga hälsoeffekter
Dammet kan bland annat leda till hjärtinfarkter, stroke eller hjärtsvikt, eftersom blodets koaguleringsförmåga påverkas av patiklarna. Uppskattningsvis dör omkring 200 personer varje år i Sverige på grund av partiklarna.
Även astmatiker och personer med lungsjukdomar eller andra andningsbesvär kan uppleva problem när luften är extra dålig.
Binder dammet vid marken
I Umeå så mäter man enbart i centrum. Det är där luften tros vara som allra sämst. Kommunen och trafikverket försöker sedan förebygga problemen med olika insatser.
– Dels försöker vi tidigt köra bort den smutsiga snön. Så att den inte ligger och virvlar runt för länge. Sen försöker vi med dammbindning också, att binda partiklarna så att de inte virvlar runt i luften, säger Annika Söderlund, avdelningschef på mijlöhälsoskydd på Umeå kommun.
Hon menar att problemen med skadliga partiklar i centrala Umeå till stor del har minimerats. Hur luftsituationen ser ut i andra delar av Umeå är däremot svårare att säga eftersom mätningarna bara görs i centrum.