Metoden går ut på att med hjälp av guldnanostavar och laserbaserad teknologi förstärka signalen från en unik molekyl som finns i sporer. Tekniken möjliggör identifiering av ytterst små mängder av kemiska ämnen – ända ner på molekylnivå.
– Det är förstås ett stort steg att gå från labbmiljö till en användbar produkt, men förhoppningen är att vi kan utveckla en sensor som är skräddarsydd för ett specifikt ändamål, som till exempel mejeriindustrin där det är viktigt att upptäcka skadliga sporer i tid, berättar Jonas Segervald.
Expertis från olika områden
Han är doktorand på Institutionen för fysik på Umeå universitet, och studien är ett tvärvetenskapligt samarbete där expertis inom biofysik och nanovetenskap kombinerats.
De två centrala forskarna i arbetet är Jonas Segervald, som har lett utvecklingen av sensorsystemet, och Dmitry Malyshev som bidragit med sin expertis kring bakteriesporer.
Vad är bakteriesporer?
Bakteriesporer är en av naturens mest motståndskraftiga organismer. Vissa bakteriesporer, som till exempel sporer av mjältbrandsbakterier, kan överleva i tusentals år genom att gå i dvala.
Bakteriesporer kan överleva extrema miljöer som vanligtvis dödar bakterier, inklusive kokande vatten, vanliga desinfektionsmedel och strålning.
Deras tålighet och förmåga att återaktiveras när förhållandena förbättras gör dem till ett stort problem inom sjukvård, jordbruk och livsmedelsproduktion.