Studier visar att renskötande samer oftare lider av depressioner och ångest än andra svenskar i samma område. Unga manliga renskötare har också något högre risk att begå självmord, samband som inte hittats i grannlandet Norge.

Nu kommer den första avhandlingen om hälsa och levnadsförhållanden med inriktning på psykisk hälsa bland unga svenska samer. Det är psykologen Lotta Omma vid Institutionen för klinisk vetenskap som skrivit avhandlingen med titeln Ung same i Sverige – livsvillkor, självvärdering och hälsa. Ju tydligare de ungas samiska identitet är, desto mer utsatta verkar de bli.

Stolthet och dåliga erfarenheter

Undersökningen omfattar skolbarn i åldern 13-18 år som går samisk-inriktade program, och samer i åldern 18-28 år som har en uttalad samisk identitet. Frågorna handlade bland annat om välmående, erfarenheter av etnisk diskriminering, samisk identitet, hälsa och självmordstankar.

Det visade sig att de flesta ungdomarna är stolta över att vara samer, men att ungefär hälften av dem ofta hade behandlats illa på grund av sitt ursprung. För renskötarna var den siffran 70 procent.

Skolbarnen upplever sämre livskvalitet än andra svenska barn, och flickorna mår både fysiskt och psykiskt sämre än pojkarna. De unga vuxna däremot har ganska bra hälsa, i vissa fall bättre än ickesamer i motsvarande grupp, vilket kan bero på etnisk stolthet och starka band till familj och grupp.

Diskriminering tydlig riskfaktor

Avhandlingen visar också tydligt att de samer som har erfarenheter av etnisk diskriminering oftare är nedstämda, oroliga, bekymrade och stressade. Självmordsplaner är dubbelt så vanliga som bland samer som inte upplevt diskriminering. Självmordsförsök var drygt tre gånger vanligare bland samiska kvinnor och bland renskötare jämfört med samiska män och icke renskötare.

– Det är en ganska dyster bild, säger Lotta Omma till SR Norrbotten.

På tisdag försvarar Lotta Omma sin disputation i Psykiatriska kliniken lokalen på Norrlands universitetssjukhus.

Läs mer på Oddasats hemsida.