Förra året ändrades lagen när det gäller vilken rätt brottsoffer har till målsägandebiträden i hovrätten och Högsta domstolen. Om det inte finns särskilda behov kan brottsoffer nekas ett målsägandebiträde, vilket var fallet då Högsta domstolen nyligen prövade samtyckeslagen för första gången.
– Risken är att målsäganden blir helt övergiven, utan någon som förklarar vad som händer och stöttar i det, säger My Hedström, byråchef vid Åklagarmyndighetens rättsavdelning.
”Ett feltänk”
Lagändringen skulle enligt regeringen utnyttja resurserna mer effektivt eftersom brottsoffer sällan hörs i hovrätten och målsägandebiträden därför ansågs fylla en begränsad funktion.
– Jag kan förstå tanken med de nya reglerna, att man inte ska slösa med statens pengar men det är ett feltänk. Man ville spara pengar och det går ut över brottsoffer som varit utsatta för traumatiska saker, säger My Hedström, byråchef vid Åklagarmyndighetens rättsavdelning.
När inget målsägandebiträde finns är tanken att åklagaren ska gå in och företräda målsäganden.
– Målsägandebiträdenas uppgift är ju förutom att företräda också att stötta och ta hand om målsäganden. Det är inte åklagarnas roll, den relationen ska man inte ha, säger My Hedström och fortsätter:
– Den senaste tiden har jag suttit på flera mordrättegångar där den åtalade har två försvarsadvokater och så har vi de här fallen där brottsoffer sitter helt utan stöd. Det känns ju skevt.
”Väldigt enögt och hårt”
My Hedström menar att lagen har kommit att tolkas onödigt strikt.
– Hovrätterna tillämpar de här bestämmelserna väldigt enögt och hårt. Det finns utrymme i lagen att förordna målsägandebiträden även i hovrätten men om de inte gör det kanske lagstiftaren behöver se över reglerna.
Hovrättspresident Erik Sundström är chef över hovrätten för övre Norrland. Han håller med om att de nya reglerna har en baksida.
– Det är inte enbart till det bättre. Jag kan förstå att det i ett enskilt fall vore rimligt att ha ett biträde även om det inte handlar om att målsäganden ska höras igen.
Han tycker dock inte att hovrätternas tolkning är för strikt.
– Anvisningarna är ganska tydliga. Har man synpunkter så är det en fråga för lagstiftaren att skruva på lagen.
Nya regler
Den 1 juli 2018 ändrades reglerna för förordnandet av målsägandebiträden i allmän domstol. Enligt de nya reglerna gäller förordnandet av ett målsägandebiträde till dess att tiden för att överklaga tingsrättens dom har löpt ut. Ett målsägandebiträde kan förordnas även i hovrätten om det anses finnas behov av det.