Diamanten blir ett kombinerat hus där äldreboende, förskoleplatser samt storkök inryms. Bygget har fått 97,5 miljoner kronor i statsstöd – men kommunen kommer behöva höja sin låneskuld rejält, jämfört med idag, för att ha råd med bygget.
Satsningen har varit en het politisk potatis i Bjurholm och kritikerna oroas över skulderna kommunen nu drar på sig.
Vid utgången av 2022 så hade Bjurholm 119 miljoner i skulder. Utslaget per capita innebär det en låneskuld på cirka 50 000 kronor per kommuninvånare.
”Smolk i bägaren”
Men med de stora investeringar som nu görs i samband med Diamanten, bygget av en brandstation samt en ny återvinningsstation så kommer kommunens skuldsättning mer än dubbleras.
– Det är smolket i bägaren, de stora lånen. Men bygger vi inte Diamanten kommer vi stå för investeringar i samma storleksordning, säger Christina Lidström (M), kommunalråd.
Enligt den antagna finansieringsplanen, där Diamanten ingår, finns ett lånetak på 170 miljoner. Lägger man ihop det med de nya lånen landar kommunen på 289 miljoner.
Bland landets högsta
Delar man det med den senaste befolkningssiffran på 2 348 invånare så blir skulden 123 083 konor per kommuninvånare. Prognosen är att befolkningen minskar de närmaste åren.
Det kommer placera kommunen på en mindre smickrande topp-5 lista över kommuner med högst låneskuld per invånare i landet, baserat på kommunernas skulder vid utgången av 2022.
Så hög är låneskulden per invånare i Västerbottens kommuner
Låneskulder i kommunerna och kommunkoncernerna för bokslutet 2022 utslaget på antal kommuninvånare.
• Bjurholm – 50 316 kr
• Dorotea – 61 443 kr
• Lycksele – 36 666 kr
• Malå – 68 487 kr
• Nordmaling – 31 390 kr
• Norsjö – 14 359 kr
• Robertsfors – 15 052 kr
• Skellefteå – 104 957 kr
• Sorsele – 46 198 kr
• Storuman – 38 120 kr
• Umeå – 84 282 kr
• Vilhelmina – 60 415 kr
• Vindeln – 35 959 kr
• Vännäs – 75 477 kr
• Åsele – 58 107 kr
Källa: Kommuninvest