Totalt var det 232 barn i studien som genomfördes på Umeå universitet mellan 2015 och 2020.
125 barn fick testa nordisk kost som var extra rik på grönsaker, rotfrukt, bär och frukt, samt med 30 procent mindre protein. De fick inte äta till exempel sötpotatis, banan, mango och avokado.
Den andra barnen i kontrollgruppen åt mat enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.
– Vi fokuserade mycket på bittra och sura smaker från norden. Det är ofta inte det man introducerar. Söt smak har vi redan utvecklat i fosterstadiet, så det behöver vi inte träna på. När barnet är mellan fyra månader upp till ett år är hjärnan mottaglig för de smakerna, säger Ulrica Johansson, dietist och forskare vid Umeå universitet.
Går att påverka barnen
Resultaten visar att barnen i studiegruppen vid 12 till 18 månaders ålder fortfarande åt 32 procent mer grönsaker och frukt än kontrollgruppen.
– Det visar att det är möjligt att påverka smakpreferenser tidigt och att det stannar kvar i vuxen ålder, säger Ulrica Johansson.
Forskarna menar att studien är unik och att det tidigare inte gjorts någon liknande studie i Sverige.
– Det finns lite eller knappt ingen forskning alls på mat för små barn. Det är ett glapp i forskningen, säger Ulrica Johansson.
”En guldgruva”
Forskarna har följt barnens längd och vikt, analyserat blodprov, kroppssammansättning och följt föräldrarnas matdagböcker. Man har även tittat på barnens utvecklingsnivåer och genetik. En tandläkare har också tittat på barnens saliv. Forskarna kommer sedan att göra en uppföljning när barnen är sju år.
– Det är en guldgruva av information som vi samlat in för att titta på hur barn äter i Sverige idag, säger Ulrica Johansson.
Hon vill se att råden till föräldrar kring barnmat förbättras.
– Föräldrar behöver mer stöd än de får idag. Önskan är att de får mer föräldrastöd och utbildning än att du får en broschyr. Många blir konfunderade och vet inte var man ska börja. Vi önskar att det fanns en guidning till en smakinlärning. Det finns absolut inte idag.
Hur får du ditt barn att äta grönsaker?
Pris/näringsinnehåll? istället för pris/kg? • I programmet "Sista skörden" som SVT visade tidigare berättade en forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU att vi kanske måste tänka annorlunda kring det ekologiskt odlade. En ekologisk odlad grönsak innehåller ofta mer näring än en icke ekologisk. Det beror bland annat på den mångfald av mikroorganismer i jorden där grödan växer. I den ekologiska jorden växer grödans rötter nedåt för att få näring. Det finns maskar som gräver gångar så att syre kommer till rötterna och mycket annat viktigt. Hos en icke ekologisk gröda växer rötterna åt sidorna och grunt för att näringen kommer uppifrån genom konstgödsel. Jorden är näringsfattig och grödorna behandlas kemiskt med olika bekämpningsmedel.
Jeanette Johansson • Helt klart att de hellre äter grönsaker styckvis än som sallad. Och att få plocka i sig ärtor med händerna och äta morotsstavar är populärt. Vi gjorde mycket gröt med frysta ärtor på, det var från början för att gröten var för varm och skulle svalna, men så småningom kom vi på att det där var ju i stort sett ett "helfoder". Men mer rotfrukter och kål borde vi kört tidigt. Sen är det ju nitrater i vissa betor så det vore bra med ett schema helt enkelt. Det där som fanns då - börja med potatis, sen palsternacka o.s.v. - gör ett helt schema och så en möjlighet till säsongsanpassning genom att det finns ett schema för vinterfödd bäbis, ett för bäbis född tidig vår o.s.v.!
sofia • Vi har aldrig matat våra barn. De har ätit helt själva från 6 månaders ålder (givetvis kompletterat med amning och flaska). Allt dom stoppat i munnen har dom smakat på i egen takt. Grönsaker är en naturlig del av maten och inget speciellt i vår familj, vissa saker gillar man o andra inte, det är inte svårare än så.
5åringen smakar om det är något nytt och föredrar då rena smaker framför ihopblandade rätter. 2åringen tuggar på det mesta.
Doris Sjökvist • Det är tydligen inte nog med att hetsa vuxna, och i synnerhet gravida och föräldrar (läs mödrar). Nu ska även bebisar och småbarn hetsas, så att dom vet vad som väntar: grönsakshets, vattenhets, träningshets, sockerhets, fetthets - allt resulterande i ätstörningar, självhat, depression och utseendefixering med debut i allt yngre åldrar.. Dessa ”råd” och ”studier” har några gemensamma faktorer: de kan ytterst sällan hänvisa till hållbara vetenskapliga belägg, det finns mycket ofta stora pengar att tjäna på att hetsa människor (även barn) till att oroa sig för saker och göra/köpa saker som kostar mycket pengar, och det finns också påfallande ofta unkna moralvärderingar i botten - särskilt riktade mot kvinnor som ska bli/blivit förälder. Varför ska barn tvingas att äta äcklig broccoli och suga på kalla morötter? Det viktigaste man kan lära barnen är att bli kritiskt reflekterande människor, gärna med empatisk förmåga och civilkurage. Skydda barnen mot alla slags mytbildningar, så kommer vi att ta ett stort steg mot ett mer jämlikt och fördomsfritt samhälle i framtiden.
Det är komplicerat! • Det är komplicerat att handla mat idag. Och det behövs stor kunskap kring alla märkningar och innehållsdeklarationer.
Frukt och grönsaker om det är ekologiskt/inte ekologiskt. Närproducerat? Vilken fisk bör vi välja? Vilka bör vi välja bort för att de innehåller för mycket gifter? Inte fiskas på ett bra sätt? Vilket kött bör vi välja? Ekologiskt? Närproducerat? Gräsbetat? Där gräsbetat innebär att kon får äta gräs och ensilage istället för kraftfoder i form av importerad soja. Vilket innebär att köttet innehåller mer Omega 3 istället för Omega 6. Vilken mjölk, smör och ost? Ekologiskt? Närproducerat?
Färdiga maträtter saknar ofta information om råvarornas ursprung. Innehållsförteckning med lång lista över en mängd olika kemiska tillsatser som vi knappt vet något om och undrar över.
Det är svårt att handla idag! • Hej!
Det blir knepigt när det på en del barnmat står "inget tillsatt socker" men "naturlig fruktsaft".
Från både sockerbetor och frukter pressar man ut socker. Den sockersort som är snabb och den som vi ska vara försiktighet med. Därför behövs en tydligare innehållsdeklaration vad som menas.
Susanne • Min dotter var nog lite speciell så jag ska egentligen inte skriva här. 😎 Hon har alltid varit ett bestämt barn med egna åsikter. Hon Vägrade napp, flaska, välling, köpt barnmat från födsel. Jag ammade tills hon började äta normal mat (då mosade jag såklart) vid ca 6 månaders ålder. Sedan ammade jag henne delvis/komplement tills hon var 2.5år!! Hon har alltid fått samma kryddning som vi. Jag gjorde inte heller några ändringar när jag var gravid utan åt som vanligt. Vi har funderat på om det var därför BVC tyckte att hon var för lång och tjock när hon föddes 4090g och 53cm lång. 😀 Idag tycker vi om i stort sett samma saker och konstigt nog blir vi ofta sugna på samma saker samtidigt fast jag bor i Sverige och hon nu sedan några år bor i Tjeckien.
Fakta studien:
Studien finansieras till 50 procent av livsmedelsföretaget Semper.
Forskarna uppger att Semper inte kan påverka något som skrivs eller publiceras
Barnkliniken har haft ett samarbete med Semper i 20 år.
I studien har föräldrarna fått vissa specialprodukter från företaget. Bland annat gröt och välling.
Enligt forskarna är detta en oberoende studie.