Det var i mars förra året som beskedet kom att skattekontoret i Lycksele kommer att flyttas till Umeå, om myndighetens förslag vinner laga kraft. Lycksele skulle då bli en av nio orter i landet som förlorar sitt lokala kontor.
30 jobb kan försvinna
De bärande delarna av förslaget som presenterades byggde på att Skatteverkets verksamhet ska bedrivas där företagen finns idag och att kontoren ska ha tillräcklig bärkraft för att rekrytera och bygga kompetens. Målet ska också vara att man ville ha större kontor, för minst 100-150 anställda.
För Lyckseles del skulle förslaget då innebära att orten förlorar omkring 30 arbetstillfällen fram till 2018.
Ifrågasätter förslaget
Nu har de nio orterna tillsammans valt att skriva ett öppet brev till berörda politiker.
”Vi är ca 500 anställda på de drabbade kontoren som allvarligt ifrågasätter förslaget. Det har under resans gång framkommit att det inte finns några underlag för beräkning av de ekonomiska konsekvenserna och det har inte presenterats några personalkonsekvenser. Det har inte heller visats vilken påverkan förslaget får för miljön med tanke på att förslaget kommer att innebära ökat resande.” Så skriver man bland annat i brevet.
”Kommer tappa kompetens”
Skribenterna trycker också på att myndigheten kommer att tappa stora delar av sin kompetens.
”Den del av personalen som har möjlighet att pendla kommer i många fall att öka på sin arbetsdag inklusive restid med ett flertal timmar vilket med största sannolikhet kommer att leda till andra effekter som till exempel ökade sjuktal.”
– Det finns en frustration bland de anställda över bristen på underlag, det är därför det här brevet nu skickas ut till politikerna, säger Linda Englund, vice ordförande för ST inom Skatteverket.
Väntar på utredning
Den 1 april kommer utredningen från stadskontoret på begäran av regeringen. I utredningen har man tittat på den statliga närvaron i landet, något som kommer att ligga till grund för hur utgången blir kring skattekontorens vara eller icke vara.
– De lokala kontoren tycker att Skatteverket och regeringen inte tar regionalpolitisk hänsyn. Förhoppningen från de anställdas håll är att det öppna brevet blir ännu ett underlag för beslutet senare i år, säger Linda Englund.