– Ser man det ur en klimatsynpunkt så släpper en papperskasse ut ungefär 50 procent mer klimatutsläpp och energianvändningen är ungefär dubbelt så stor för att göra en papperskasse istället för en plastpåse, säger Stig-Olof Holm, lektor i ekologi på Umeå universitet.
Men Stig-Olof Holm menar också att papperskassar har andra fördelar jämfört med plastpåsar.
– Papperskassar har miljöfördelar genom att de är nedbrytbara. Om de hamnar i naturen så försvinner en papperskasse till skillnad från en plastpåse och det finns stora problem med plast i haven som ökar, säger Stig-Olof Holm.
LÄS MER: Plastpåsen – vad ska vi använda istället?
Vad ska man använda då om man vill vara klimatsmart?
– Jag skulle föreslå att använda en tygkasse som du tar med dig varje gång, säger Stig-Olof Holm.
LÄS MER: Nu ska butiker ta betalt för påsar
Men även tygkassar är resurskrävande. Enligt konsumentföreningen Stockholm måste du använda en tygkasse uppemot 400 gånger innan den kommer ner i i samma nivå av miljöpåverkan som en plastpåse.
FAKTA: PÅSAR I BUTIKER
Plastkassen i livsmedelsbutiken
De vanligaste plastkassarna i livsmedelsbutikerna är de som tillverkats av sockerrör eller av återvunnen plast. De kan återvinnas i förpackningsinsamlingen eller användas som soppåsar och bli bränsle i våra värmeverk. Dessa kassar är därför förhållandevis hållbara.
Papperskassen i livsmedelsbutiken och detaljhandeln
När en papperskasse tillverkas i Sverige av svensk skog är den miljöpåverkan som uppstår jämförbar med sockerrörs-plastkassens miljöpåverkan. Utländska papperskassar har sämre miljöprestanda.
Plastkassen i detaljhandeln
Detaljhandelns plastkasse är lite tjockare och går inte lika bra att återanvända som soppåse på grund av formatet. Den behöver användas cirka 5-10 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen ger upphov till.
Bomullskassen
Att ta fram kassar i bomull är resurskrävande, framförallt i odlingsledet. Bomullskassen behöver användas cirka 130-400 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen ger upphov till.
Kassen i non woven polypropen
Non-woven polypropen är petroleumbaserad, men kräver ändå mindre resurser än en bomullskasse. Den behöver användas cirka 10-30 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen ger upphov till.
Kassen i woven polypropen
Woven polypropen är ett mer slitstarkt material jämfört med non-woven polypropen och är ett förhållandevis bra alternativ bland flergångskassarna. Den är lite grövre än non wowen-kassen och behöver därför användas cirka 50 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen eller motsvarande ger upphov till.
Källa: Konsumentföreningen Stockholm