Fram till idag har västerbottenspolisens kamerabevakning sträckt sig till området runt polishuset men nu planerar man för bevakning av minst två offentliga platser ute i samhället.
Var kamerorna ska sitta eller hur många som ska sättas upp är ännu inte bestämt.
– Det finns inga beslut i dagsläget men centrum skulle kunna vara aktuellt eller Ersboda, eller Ålidhem, Mariehem eller Teg. Jag skulle kunna rabbla upp hela stan för just nu är allting aktuellt, säger säger Carl von Bergen, uppdragsledare för kameraprojektet i Västerbotten.
”Kommer vara ett stort hjälpmedel”
Kamerabevakning är en omstridd metod. Integritetskränkande tycker vissa och trygghetsskapande säger andra.
Enligt BRÅ (Brottsförebyggande rådet) som har sammanställt forskning i ämnet så kan kamerabevakning ha viss effekt för att förhindra eller lösa egendomsbrott men när det gäller våldsbrott på offentliga platser syns ingen minskning.
– Det kan mycket väl stämma men om vi sätter upp kameror så ökar det givetvis våra möjligheter att utreda brotten. Idag finns ju kritik mot polisen att vi lägger ner så många ärenden för att vi inte hittar bevisning. Men kamerorna ska förstås inte ersätta bra polisarbete, men i utredningar kommer kameror att vara ett stort hjälpmedel. Det är jag säker på, menar Carl von Bergen.
Fakta Kamerabevakningslagen:
Kamerabevakningslagen började gälla den 1 augusti 2018 och i den nya lagen har benämningen ”övervakning” ersatts av ”bevakning”.
Fram till 2017 var det länstyrelsen som var tillståndsmyndighet för bevakningskameror men i och med de nya dataskyddsreglerna är Datainspektionen tillsynsmyndighet för kamerabevakning i Sverige.
Myndigheter och andra som utför uppgifter av allmänt intresse behöver enligt den nya lagen tillstånd för kamerabevakning om de kamerabevakar en plats dit allmänheten har tillträde.
Allmänt intresse kan till exempel vara privat hälso- och sjukvård, privat skolverksamhet, kollektivtrafik, järnvägstrafik och flygtrafik.