En person i sjukvårdsuniform står vid ett laboratoriumsarbetsbord, där olika medicinska verktyg och provrör är organiserade. En gul avfallsbehållare finns i närheten tillsammans med rengöringsmedel och andra laboratorieförnödenheter. Personen verkar vara i färd med att hantera eller förbereda prov.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I videon hör du om hur Umeåforskarna jobbar med forskningen om hur man ska kunna bota Skelleftesjukan. Foto: Johan Everljung/SVT

Positiva resultat för att bota Skelleftesjukan – nu tar forskningen nya steg

Publicerad

Umeåforskare har behandlat Skelleftesjukan med hjälp av gensaxtekniken. Resultaten är positiva och nu tar den avancerade forskningen nya kliv – där man ska följa patienter i upp till 15 år.

– Den här sjukdomen har sedan början av vårt arbete legat allra längst fram inom genterapier. Det är jättehäftigt, men har i vår korridor blivit lite vardag, säger överläkaren Björn Pilebro.

En av de första patienterna i världen behandlades i Umeå med den nobelprisbelönade gensaxtekniken Crispr för att bromsa den ärftliga och dödliga sjukdomen som kallas Skelleftesjukan. De tidiga resultaten visar att sjukdomsförloppet har bromsats och nu går forskningen vidare.

– Nu är vi med i en större placebobaserad studie som pågår både här i Umeå och i Stockholm där patienterna ska följas upp under 15 år, säger Björn Pilebro, överläkare i kardiologi.

Ärftlig sjukdom

Skelleftesjukan är en ärftlig sjukdom som beror på en förändring i en gen, och är i förlängningen dödlig. Sjukdomen är vanligast förekommande i Norr- och Västerbotten och ger ofta symtom från känsel- och muskelnerver samt nerver som styr hjärtrytm och blodtryck bland annat.

En utmaning är att hitta en metod för att upptäcka sjukdomen i tid och på ett enkelt sätt. Björn Pilebro hoppas att det i framtiden ska gå att göra med ett vanligt blodprov som skulle ge indikation på om man bär på sjukdomen.

– Då skulle man ju kunna rekommendera att folk lämnar ett blodprov varje år och att man då kan sålla ut dem som behöver en noggrannare undersökning.

Så funkar gensaxen

I cellerna finns DNA med genetisk kod. Metoden CRISPR Cas 9 eller gensaxen är ett slags verktyg som gör det möjligt att på ett enkelt sätt klippa och klistra i gener. Genom att gensaxen går att programmera till att klippa vilken gen som helst skulle den kunna användas som ett verktyg för att bota genetiska sjukdomar.

Framsteg i vården i Västerbotten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.