Först spreds ett rykte om en kommande skolskjutning på Grubbeskolan i Umeå. Sedan lämnades ett annat hot om en skolskjutning, den här gången på Tannbergsskolan i Lycksele.

På fredagen berättade Malå kommun om att Nilaskolan också utsatts för ett hot som riktats mot skolan.

Tre hot. Tre olika skolor.

Hot mot skolor kommer ofta i klump

Psykologen Mattias Lundberg är inte förvånad över att när hoten väl kommer, så kommer de i klump.

– Det är copycatfenomen och det handlar förstås om någon form av uppmärksamhet, säger Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet, till SVT.

Lundberg menar att det oftast tenderar att bli en ökning av den här sortens brott när de uppmärksammas.

– Många som kan tänkas göra något sådant här bär oftast på en irritation eller frustration och när man ser att någon gjort något liknande och att det blev viss effekt, som att det uppmärksammas i media till exempel, då kan det bli så att man väljer att göra samma sak.

I de allra flesta fall handlar det om uppmärksamhet – men det behöver inte betyda att det handlar om personlig uppmärksamhet.

– Det kan innebära att man vill rikta uppmärksamhet någonstans, att man tycker skolan är skit eller att samhället är problematiskt och att skolan faktiskt representerar samhället och dess makt och kontroll, säger Lundberg.