• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Se hur kalvmärkningen går till. Foto: SVT

Tid för kalvmärkning i Ranbyn

Uppdaterad
Publicerad

Just nu pågår kalvmärkningen bland samebyarna i Lappland. Renägarna ska hitta och märka ut sina kalvar som är födda tidigt på våren. Det här är inte bara hårt arbete som pågår under ett par intensiva nätter utan också en familjefest.

Det är en fantastisk sommarnatt och hela Rans sameby är samlad med sina familjer i kojor och renvaktarstugor kring Ältsvattnet. För 84-åriga Aina Jonsson som inte missat en kalvmärkning i hela sitt liv är det särskilt viktigt.

– Nä, jag vägrar missa kalvmärkningen. Vanligtvis kör jag fyrhjulingen de fem milen från Ammarnäs till Ältsvattnet nära norska gränsen men i år är det första gången jag flyger helikopter, säger hon.

Som på en given signal rusar alla till renhagen med hjälp av fyrhjulingar och motorcyklar. De unga renskötarna har samlat en hop med renar från fjällsluttningarna som ska in i renhagen som ska granskas och märkas.

– Först gör jag en skarja, ett saxsnitt och så en bit bak och så en bit före och två efter och så ett snitt som heter skjunetjales, säger Johan Andersson där han sitter grensle över sin brors kalv som han kastat fast.

Aina Jonsson, 84, har inte missat en kalvmärkning i sitt liv. Foto: SVT

Viktigaste momentet under hela renskötaråret

För samebyarna är kalvmärkningen ett av de viktigaste momenten under hela renskötaråret. Det är då man får ett kvitto på hur bra renhjorden mår. Alf-Anders Emanuelsson har varit med hela sitt liv som fjällsame och han är 76 år.

– Jag vet ju ingenting annat. Jag har farit upp och ner efter Vindelälven med renarna och så hit upp till Ältsvattnet. Ett härligt och fritt liv men man blir då inte rik på det, säger han.

Av de cirka 1000 renskötselföretag som finns i Sverige i dag är det många som kämpar med ekonomin. Men trots det så fortsätter alltfler unga samer att satsa på renskötseln.

– Ja, nog ska jag försöka satsa och det vill jag nog om jag bara får rätt förutsättningar, säger Maidi Eira Andersson.

”Känner att man har en egen kultur”

Aina Jonsson som med sina 84 år är äldst går med gångstavar ut i renhagen och är med halva natten.

– Man känner att man har en egen kultur som man vill värna om och som man vill ska finnas med på kartan. Det är ingen lek att vara renskötare idag rent ekonomiskt och sen blir det många störningar i form av vindkraftverk, järnväg och skogsavverkningar. Vi får verkligen kämpa för vår existens, säger Aina Jonsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.