– Det är avgörande viktigt för Jämtland, säger Jonas Lundström, verksamhetschef för näringsliv och samhällsbyggnad i Region Västerbotten.
Både Region Västerbotten och Umeå kommun vill ha kvar flyglinjen mellan Östersund och Umeå. I ett yttrande till Trafikverket menar de att linjen är väsentlig för samordning av avancerad sjukvård och kompetensförsörjning i norra Sverige.
Flygförbindelsen inrättades under 1980-talet för att förbättra tillgängligeten till NUS som är regionsjukhus för Region Jämtland-Härjedalen.
Regionen: Gynnar hela länet
Trots att flyglinjen i första hand är tänkt för att förbättra tillgängligheten för befolkningen i Jämtland-Härjedalen menar Jonas Lundström på Region Västerbotten, att hela länet och framför allt NUS gynnas av flyglinjen.
– Förutsättningen för att bibehålla och utveckla Norrlands universitetssjukhus är att det finns ett underlag av patienter, säger han.
Glad över att regeringen och Trafikverket tycker olika
Utöver den tekniska bedömningen som Trafikverket har gjort har regeringen gjort en politisk bedömning om sträckan behövs eller inte.
Medan Trafikverket ville lägga ner linjen anser regeringen att den behövs. Ett beslut som uppskattas av Region Västerbotten.
– Det välkomnar vi och tycker är klokt och bra. Jag kan inte begära att Trafikverket, som är den nationella myndigheten, ska förstå de regionala ambitionerna, säger Lundström.
Umeå som trafikcentrum i norra Skandinavien
Jonas Lundström menar att regionerna i norra Skandinavien ska knytas ihop mer för att exempelvis kunna förbättra förutsättningen för batterisatsningarna i norra Skandinavien.
– Västerbotten kan utgöra en hubb för trafikering. Om vi ser över möjligheterna att kunna tillskapa öst-västliga linjer mellan Finland, Västerbotten och Norge är det klar att de ska knyta an även till Åre och Östersund, säger Lundström.
I klippet hör du Jonas Lundström berätta om linjens betydelse för både Västerbotten och Jämtland-Härjedalen.
Historisk bakgrund
Flyglinjen mellan Umeå och Östersund är den äldsta upphandlade flyglinjen i Sverige.
1980 togs beslutet att dåvarande Jämtlands län skulle få Norrlands universitetssjukhus i Umeå som regionsjukhus istället för akademiska sjukhuset i Uppsala. I sammanhanget med detta krävde Riksdagen bättre resmöjligheter mellan Jämtland och Umeå. Det gjordes då med korssubventionering inom Linjeflyg.
1992 avreglerades inrikesflyg och Luftfartsverket skulle utreda flygtrafiktransporter till sjukhuset i Umeå.
Året därpå lade Regeringen under Carl Bildt fram en proposition till Riksdagen om denna flyglinjen. Linjen skulle trafikeras vidare med minst två dubbelturer per dag för att säkerställa goda kommunikationer för patienter och övriga resenärer.
1999 bildades Rikstrafiken (nuvarande Trafikverket) och tog över statens ansvar att upphandla flygtrafiken mellan Umeå och Östersund.
2010 lade Trafikverket fram ett förslag om att inte trafikera sträckan längre. Regeringen ansåg dessutom att subventionen för linjen inte längre behövs. Förslaget möttes av starka protester från regionerna i norr. Efter ett beslut i finansutskottet blev linjen ändå kvar och fick statlig stöd.
Även 2013 kom Trafikverkets utredning fram till samma resultat. Regeringen valde dock en annan väg och la in trafiken som ett fast uppdrag i Trafikverkets instruktioner 2014.
Det är inte upp till Trafikverket längre att avgöra om sträckan ska trafikeras eller inte utan Regeringens beslut.
Sedan dess omfattar Trafikverkets instruktioner två förbindelser. Gotlandstrafiken och flyglinjen mellan Umeå och Östersund.
Trafik under avtalsperioden 2019-2023
Under nuvarande avtalsperiod trafikeras linjen av flygbolaget Jonair som är baserad i Umeå.
I vanlig fall trafikeras rutten med en Beechcraft 1900C (registrering SE-MHU) som har 19 platser för passagerare.
