Under de hundra år som gått så har Folkbladet genomgått en makeover hela femton gånger, på tidningens hemsida går det att se logotyperna från 1917 fram till idag.

Tidningen startade år 1917 då det pågick världskrig. Den skrevs utifrån tre huvudfrågor som var fredsfrågan, rösträtt samt brödfrågan. Den sistnämnda innebar att alla skulle ha mat på bordet.

– Alla frågorna är något som ses som en självklarhet idag. Det syns en stor skillnad både på innehåll och layout om man går tillbaka hundra år i tiden, säger formgivningschef Robert Norlander.

Layouter med politiska signaler

Tidningshuvudet har ändrats massor med gånger och Norlander har en teori vad det beror på.

– Man kanske ville testa sig fram och förmedla en annan känsla med det grafiska formspråket. Tekniken har förbättrats genom åren och det finns helt andra förutsättningar för vad som går att skapa i layouten.

På logotypen från 80-talet så exploderade det av färg och form. Läsarna har fått rösta på sin favorit och nu ligger den mest färgsprakande i toppen. 

– Det kan bero på att layouterna sänder ut en stark politisk signal och läsarna som röstat kanske föredrar en tidning med en tydlig politisk ståndpunkt, säger Norlander.

Ett mönster genom Folkbladets olika logotyper är att det länge gick att utläsa tidningens politiska färg.

– Idag är politik särskillt från nyhetsplats, nu är det endast ledarsidan som är uttalat socialdemokratisk, fortsätter han.

Försiktigare med namnpublicering

Hur man förhåller sig till pressetik har förändrats genom åren och Åmselemorden är ett tydligt exempel.

– Då valde tidningen snabbt att publicera bild och namn på offren. Det är något vi inte skulle gjort idag, där är vi mer försiktiga nu, avslutar Robert Norlander.