Maria Waling har forskat på skollunchens betydelse och har varit ute i skolor och fotograferat vad elever äter till lunch. Hon har sett att barn och ungdomar generellt äter väldigt lite grönsaker.

– Det är jättetråkigt att det är så. Staten lägger ner mycket pengar på att finansiera skolmåltiderna och göra de näringsmässigt bra. Men om eleverna inte äter hjälper inte det, säger Maria Waling.

Många elever äter också alldeles för lite, eller hoppar över lunchen.

– Givetvis kan man tänka att det påverkar dem under skoldagen, säger Waling.

Äter väldigt lite grönsaker

Maria Waling är med i nordsikt forskningssamarbete om hur fjärdeklassare äter i skolan och har besökt flertal skolor. Forskarna har mätt ljudnivån och fotograferat barnens tallrikar. Sedan har man följt barnen efter lunchen för att se hur de beter sig i klassrummet.

– Det vi kan se är att de tar väldigt lite frukt och grönsaker. Skolorna erbjuder väldigt fina salladsbufféer men ändå ser man att de flesta tar inget eller väldigt lite, säger Maria Waling.

Miljön påverkar aptiten

Hon menar att kommunerna måste lyssna mer till var eleverna tycker och göra de mer delaktiga kring maten.

– Jag tror inte att man ska underskatta eleverna och lyssna på vad de har att säga i större utsträckning. När vi har pratat med elever har det visat sig att de är väldigt förnuftiga. Och tycker att skolmåltiden ska vara hälsosam. De tycker att de ska vara pizza och hamburgare ibland men inte alltid.

Maria Waling menar att miljön i skolmatsalen också spelar stor roll för hur mycket eleverna äter.

– Det är jättehög ljudnivå. Eleverna uttrycker ofta att de är skräpigt och att de är stressade. De är en utsatt situation och de påverkar också vad man äter, säger Maria Waling