Mannen som är i 50-årsåldern och bosatt i Dorotea råkade i samband med jakt avlossa ett skott som träffade hans jaktkompis. Skytten skulle ställa undan sitt vapen för kvällen när skottet gick av och fortsatte genom husets väggar innan det träffade jaktkamraten i låret.

Åklagaren menar i sitt åtal att mannen var berusad då han hanterade vapnet. Brottet bör av den anledningen bedömas som grovt, resonerar åklagaren.

Gjorde ett trovärdigt intryck

Tingsrätten lyssnade på mannen och bedömde att han gjorde ett ”synnerligen trovärdigt intryck” när han beskrev att trötthet – inte alkohol – förklarar det olycksaliga skottet.

Domstolen tycker inte att åklagaren har lyckats bevisa att alkoholförtäring var den huvudsakliga förklaringen till vådaskottet, händelsen betraktas därmed inte som ett grovt brott.

I och med att den skottskadade jaktkamraten inte hade ”angett brottet till åtal”, det vill säga meddelat att han ville få saken prövad i domstol, kan skytten inte heller dömas för vållande till kroppsskada av normalgraden – så är regelverket i den här brottstypen.

Får tillbaka vapnet

– Om målsägande inte vill att åklagaren driver ärendet har åklagaren ingen laglig rätt att göra det. Då faller det inte under allmänt åtal, säger kammaråklagare Perla Frohm.

Grovt vållande till kroppsskada är däremot ett brott som alltid faller under allmänt åtal. I tron att mannen skulle kunna dömas för det brottet åtalade åklagaren honom.

Den friande domen innebär att mannen får tillbaka sitt beslagtagna jaktvapen. Åklagaren har inga planer på att överklaga.