Symposiet är ett av fyra runt om i landet och 340  forskare från hela världen inom mikrobiologi var på plats. En fråga som togs upp är det akuta problemet med antibiotikresistens, alltså att penicillin inte längre biter på vissa bakterier.

En av forskarna på symposiet var Staffan Normark, senior professor i mikrobiologi vid Karolinska Institutet. Han började sin karriär 1966 på Umeå universitet och var med och byggde upp forskningen kring antibiotikaresistens på universitetet.

Redan i slutet av 1950-talet hade man upptäckt problemet med antibiotikaresistens och 1967 drog professor Hans G Boman igång forskningen i Umeå om varför mikroorganismer blir resistenta mot antibiotika. Men nu är frågan ännu mer akut.

”Nu krävs det stora åtgärder”

Om man inte lyckas kan vi kastas tillbaka 70-80 år, till tiden före pencillinet. Då var till exempel dödligheten i en numera enkel lunginflammation runt 70-80 procent.

– Nu är situationen akut, nu har vi så oerhört mycket resistens och problem att nu krävs det stora åtgärder för att vi ska kunna behålla antibiotikan, vårt viktigaste läkemedel, menar Normark.

Därför forskas det nu intensivt efter alternativ till antibiotikan. En metod kan vara att använda sig av Crispr/cas9- metoden, den så kallade gentekniska saxen. Metoden upptäcktes 2009 av den franska professorn Emanuelle Charpentier när hon ledde en forskningsgrupp vid Umeå universitet. Hon var på plats i Umeå och tror själv på den och den används redan av ett par forskarteam.

– Ja faktiskt, säger hon. Den kan även användas på bakteriers genetik.

Med hjälp av metoden skulle man klippa bort dna i bakteriens cell, vilket skulle betyda slutet för bakterien.

”Skulle vara en fantastisk utveckling”

 Även Staffan Normark hoppas på metoden.

– Det är den stora frågan vi ställer oss, säger han. Kan den här teknologin användas för att specifikt attackera bakterier med en speciell resistensgen egenskap?

– Det tror jag är en utmaning som vi har framför oss inom det här området inom de närmaste 20-30 åren. Det skulle vara en fantastisk utveckling, säger Staffan Normark.