– Långa Lappflickan blev ju min första bok 1981, och nu kommer min 25:e. Så det är klart att det har blivit lite böcker och utan långa Lappflickan kanske det inte hade blivit det här. Det kan man inte veta, säger Åke Lundgren.

Rikskändis

Åke Lundgren kom som ung journalist till Malå 1974. Där fick han se en bild av sameflickan Christina Chatarina Larsdotter som levde i början av 1800-talet. Hon kallades Stor-Stina, och hon var lång. 2,10 mätte hon i strumplästen när hon dog, 35 år gammal.

Åke Lundgrens första bok, Långa Lappflickan, handlar om Stor-Stina och hur hon fick resa ut i världen och framträda på krogar och torg, för kungen i Stockholm och på världsutställningen i London 1851.

Gräver i källorna

– Det är ett kärleksförhållande på gränsen till besatthet, vill jag nog påstå. Så fort jag har haft möjlighet har jag besökt Stor-Stinas viste i Brännäs utanför Malå, eller letat efter mer om henne i källorna, säger Åke Lundgren.

Och efter trettio års samlande på fragment ur Långa Lappflickans liv kände Åke Lundgren att han måste göra något av allt material. Resultatet blev en nyutgåva av romanen om Stor-Stina, med en ny del som är en biografi.

– Ja, min förhoppning är att den här nya boken ska vara just en upprättelse, och att den bättre ska beskriva vad det egentligen handlade om. Att det inte bara var en saga, eller att hon inte bara var ett freak som visades upp, utan hon var en människa.

Ur romanen ”Långa lappflickan”

Wolvenstein hade fått sin idé när han erinrat sig första anblicken av lappflickan. Under dagen hade han låtit tillverka ett par skidor som försetts med små hjul och som Stina övat skidåkning med i flera timmar. Nu kom hon infarande längs den gång som folket i salen bildat. I det dunkla lyktskenet såg hon ut som en vålnad och folket höll andan. Ett sus steg sakta från de församlade gästerna och kungen spärrade upp ögonen inför det oväntade. Från gästerna hördes spridda kommentarer:

– En sån vilde!

– Vilken oerhörd längd!

– Å, så förtjusande!

Alexandra De Paoli