I Västerbotten har det beslutats om skyddsjakt på både gråsäl och vikare. Årets tilldelning är större än fjolårets och i år får 60 gråsälar fällas jämfört med fjolårets 35. Enligt Naturvårdsverket fattades flera tilläggsbeslut under förra årets skyddsjakt. I området där yrkesfiskaren Nils-Erik Sjöström fiskar är det främst gråsäl som man stöter på och haft problem med.
– När man kommer till redskapen och de är söndertrasade och man inte får någon fisk, då hatar man sälen värre än pesten. Men det finns inget djur som jag är så imponerad av som sälen. Det är klart att de ska finnas kvar men att släppa iväg stammen helt oreglerat så här, så kan vi inte ha det, säger yrkesfiskaren Nils-Erik Sjöström.
Litet intresse från jägare
De har sälsäkrade redskap som hjälper under laxfisket men när det ska fiskas sik och strömming blir det svårare att skydda sig.
– Vi försöker att få hjälp av jägare som ska hjälpa oss att ta bort sälen i det här området. Men det finns inget intresse av det. Bestämmelserna kring jakten gör att jägare drar sig för att vara ute och jaga, säger han.
Naturvårdsverket: ”En jakt som skiljer sig från annan jakt”
Jakten får enbart ske inom 200 meter från den plats där fiske bedrivs, där sälar orsakat skador på fiskeredskap eller tagit fångst från fiskenät.
– Det är en jakt som skiljer sig från annan jakt. En gång i tiden var säljakt stort i Sverige, det är det inte idag så det finns inte tillräckligt många som håller på. Med tiden kanske det kan bli fler, inte minst om vi skulle införa licensjakt vilket det har öppnats för att vi ska kunna göra, säger Marcus Öhman, chef för Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.
Naturskyddsföreningen anser dock att man i första hand borde försöka använda sig av sälsäkrade redskap.
– Det är viktigt att jakten inte utökas i sådana nivåer att sälpopulationen påverkas negativt. Det är också viktigt att risken för skadeskjutning minimeras, säger Johanna Källén Fox, sakkunning inom marint områdesskydd på Naturskyddsföreningen.
Skyddsjakt och licensjakt:
Skyddsjakt finns för att undvika allvarlig skada på egendom, till exempel på tamdjur, människor eller annan egendom. Naturvårdsverket eller den länsstyrelse som delegerats ansvaret beslutar om skyddsjakt.
Skyddsjakt kan beviljas på ett specifikt djur om det orsakar skada eller riskerar att orsaka skada.
Licensjakt införs för att begränsa antalet rovdjursindivider i stort. Artens bevarandestatus får inte hotas av jakten.