Under Storblaiken finns ett komplext system av gigantiska tunnlar och bergutrymmen.
Om bara några år ska upp till 145 kubikmeter vatten per sekund pumpas fram och tillbaka genom en gigantisk turbin som ska utgöra hjärtat i det som kan bli Sveriges största batteri.
Återöppnas efter stängning 1996
Tunnelsystemet anlades under 1970-talet när Vattenfall gjorde ett första försök att driva ett pumpkraftverk mellan sjöarna Storjuktan, Blaiksjön och Storuman.
1996 byggde Vattenfall om kraftverket till ett vanligt vattenkraftverk då avregleringen av elmarknaden gjorde att driften inte längre var lönsam. Genom utbyggnaden av framförallt vindkraft ser företaget nu stor potential i anläggningen igen.
– Situationen i Sverige har förändrats när mängden icke-planerbar el växer, säger Johan Dasht och menar att det krävs stora batterier likt ett pumpkraftverk för att göra elnätet stabilare.
Vd: ”Inga planer att på ge sig på nya älvar”
Efterfrågan av el kommer att stiga kraftigt, speciellt i norra Sverige. Enligt Vattenfalls beräkningar skulle elförbrukningen i norr överstiga produktionen innan 2035 om ingen utbyggnad sker.
– Vi har inte tid att vänta på kärnkraften, säger Johan Dasht.
Företaget planerar däremot inte att bygga helt nya anläggningar utan vill effektivisera befintliga anläggningar.
– Det finns inga som helst planer på att ge sig på nya älvar, säger han.
Utöver Juktan planerar Vattenfall för ytterligare tre expansionsprojekt som tillsammans skulle öka produktionen motsvarande en kärnkraftsreaktor.
Kostar närmare tre miljarder
Projektet är nu på väg ut till remiss. Byggstarten planeras till 2027 och den kommersiella driften ska starta 2032.
Kostnaderna för ombyggnationerna beräknas vara två till tre miljarder kronor. Vattenfall har ännu inte tagit ett investeringsbeslut.
– Just nu ser det ut att vara ett lönsamt projekt, säger Johan Dasht.
Så funkar ett pumpkraftverk
Ett pumpkraftverk består av minst två sjöar där den ena sjön ligger något högre upp än den andra. Sjöarna är förbundna med stora vattenledningar.
När vind- och solenergin producerar mycket el faller elpriset och vatten pumpas upp från den nedre sjön till den övre och lagras där.
En vindstilla och kall dag när Sverige behöver mycket el stiger elpriset och vattnet släpps på från den övre sjön neråt. Då produceras det el exakt som i ett vanligt vattenkraftverk.
Eftersom pumpningen uppåt kräver mer el än vad som kan produceras när vattnet släpps på neråt krävs svängningar i elpriset för att bedriva ett pumpkraftverk lönsamt.
Pumpkraften i Sverige idag
I dag är finns tre pumpkraftanläggningar i drift i Sverige. Kymmen pumpkraftverk är den största av dem med en turbineffekt på 55 megawatt.
Juktans pumpkraftverk skulle enligt Vattenfalls planer få en turbineffekt på 315 megawatt.
Källa: Vattenfall och Fortum
